Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Klosterrath. »Det förefaller ej osannolikt», konkluderar
Rydbeck, »att den påverkan från Rhentrakten, som kan iakttagas
å kyrkan, direkt eller indirekt härrör från denne inllytelserike
man. Måhända är det också han, som lyckats uppsöka den
byggmästare, säkerligen Regnerus, vilken sedermera fullföljt
Donatus’ arbete och som, möjligen med dennes eller biskop
Hermans bistånd, därjemte omskapat Lundadömen till större
likhet med katedralerna vid Rhen».
Det behöver icke sägas, att de här anförda vittnesbörden
0111 Hermans betydelse för kyrkan intet som helst betyda,
varken att han erhöll förläningar av Erik Lam, enär han bistått
denne under för konungen vanskliga förhållanden (quia meis
necessitatibus uiriliter astitit), att en sten lades över hans grav
eller att lians namn inskrevs i annalerna från Klosterath; i
annalerna från Lund förekommer det, som bekant, icke. Att
sätta det inflytande, som i Lunds domkyrka spåras från
Rhen-länderna, i förbindelse med denne Herman, är lika litet
motiverat; detta inflytande är lika gammalt som domkyrkan och
sammanställningen på sin höjd en supposition av samma slag
som då man låtit Anselm av Canterbury »stå fadder till den
skandinaviska nationalkyrkan». För en förbindelse mellan
Herman och minnesböckernas Regnerus söker man också fåfängt
något underlag. Hela Regneri ställning till domkyrkobvggnaden
är överhuvud ytterligt problematisk — i hans titel lapicida
ligger ej, att han icke endast kunnat vara en simpel stenhuggare,
möjligen knuten till andra byggnadsverk än domkyrkan, och
uppfattningen, att det skulle varit någon särskild ära för en
lekman som honom att inskrivas i Memoriale fratrum eller
Liber daticus, är lika oriktig som den är missvisande.
— Vid utnyttjandet av den danska
historiska litteraturen från den äldre
medeltiden har historieforskningen
hittills i de flesta fall varit hänvisad till de
editioner av denna litteratur, som
föreligga i Scriptores rerum danicarum och
i Monumenta Germaniae historica,
företrädesvis del XXIX. De förra äro
tvivelsutan att räkna såsom merendels
mönstergilla 1700-tals verk, men numera
ohjälpligen föråldrade; de senare äro
merendels goda, men göra icke tillfyllest,
då de i regel endast meddela litteraturen i utdrag. Under dessa
förhållanden har det sedan länge varit ett önskemål för hislorie-
Vitse sanctorum
Dano-rum. Novam editionem
criticam curavit M. Cl.
Gertz. Köbenhavn 1908
-1912. (4 +) 558 s.
En ny Text af Sven
Aggesens Vaerker
gen-vunden paa Grundlag af
Codex Arnsemagnajanus
33,4:to ved M. Cl. Gertz.
Köbenhavn 1915. 200 s.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
