Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Han lever i föreställningen
som så löga bevarat av
alt Malmö
sin medeltid i yttre minnesmärken, i de gamla kvartersnamnen
eger en ofta förbisedd anvisning på gamla minnesvärda
institutioner, och utbreder sig 0111 det allmänna förfall, som på alla
områden av vad kyrkan kallar »inre mission», icke minst å
den organiserade fattigvårdens område, inträdde i de
reformerade länderna och orterna, enkannerligen Malmö. För
upplysningars vinnande liar han vänt sig både till Rigsarkivet i
Ivö-benhavn och Kungliga biblioteket där; på båda ställena uppger
han sig ha fått svaret, att intet finnes rörande offentlig fattigvård
»fra de Tider». Man blir onekligen något undersam, 0111
författaren rätt formulerat sin fråga, i varje fall 0111 adressaterna
varit de rätta; säkert är, att de gamla rådsherrarne och
bor-garne 1 15- och 1600-talets Malmö, trots författarens omdöme
om deras barmhertighetsverksamhet — en kulturgärning, 0111
vilken dokumenten vila i rådhusarkivet i Malmö och
Landsarkivet i Lund — med goda samveten kunna vila i sina gravar.
Verket 0111 Malmö är rikt illustrerat. Särskilt i den
inledande historiska översikten och i Evert Wrangels delvis på
förut obegagnat stoff vilande, klart skrivna, orienterande
skildring av Malmö stad ur byggnadshistorisk synpunkt återgives
ett historiskt värdefullt bildmaterial.
August Hahi*, Studier
i skånsk renässans.
Skånes renässansborgar. I
typologisk översikt.
[Utgör s. 83—162 i samme
författares Studier i
nordisk renässanskonst.
Skrifter utgifna af K.
Humanistiska
Vetenskapssamfundet i
Uppsala. 15: 1. Uppsala och
Leipzig 1913],
August Hahr,
Histo-risk-typologisk överblick.
[Utgör s. 1—16 i de av
samme författare
utgivna Skånska borgar.
.Stockholm 1914].
renässanstiden», som
— Den som tidigast uppdragit
utvecklingslinjerna för renaissancetidens
gårds- och slottsbyggnadskonst i den
skandinaviska Norden torde vara
Troels-Lund i tredje boken av »Dagligt Liv i
Norden i det lö:de Aarhundrede».
Brännpunkterna för adelns makt på den
skandinaviska halvön ser han i Skåne och
Mälarlandskapen; han har en skarp
blick för de olika utvecklingsfaser, som
i regel organiskt avlöst den ena den
andra och egnar från denna
utgångspunkt ett jemförelsevis brett utrymme
åt den skånska adelsbyggnaden.
Mono-grafiskt behandlades dessa skånska
gårdar och slott, frånsett det betydande
arbete Brunius här som annorstädes inom
nordisk konstarkeologi utfört, tidigast av
Gustaf Upmark i det klarläggande
föredrag om »Skånska herregårdar under
han på hösten 1893 höll vid Svenska forn-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
