Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
minnesföreningens möte i Lund och som Följande år trycktes i
Föreningens tidskrift (omtryckt i »Valda skrifter» 1901). Sedan
dess har i främsta rummet August Hahh, byggande vidare på
föregångarnes verk och med hänsyntagande även till de resultat,
som särskilt Francis Beckett nått i fråga 0111 den specielt danska
herregårdsbyggnaden, egnat sig åt undersökningar i ämnet.
Frukterna föreligga förnämligast i »Studier i skånsk renässans»
(1913) och i den »Historisk-typologiska överblick» (1914), med
vilken han inlett det av honom planlagda och utgivna verket:
»Skånska borgar i uppmätningar, fotografiska avbildningar samt
beskrivande text».
Hahr uppställer åtta byggnadstyper. Typ I, som
framträder i Glimmingehus, Örup, Örtofta och annorstädes, utgöres
av det rektangulära, enlängade tornlösa huset med
trappgavelrösten å kortsidorna; det utgör den skånska gårds- och
slottsbyggnadens grundtyp under renaissancetiden. Typ II är den
närmast följande utvecklingsformen; huset har här av
försvars-hänsyn erhållit torn och framsprang. Den östra längan på
Skarhult, de gamla stenhusen på Bollerup och Näs och framför
allt den gamla ärkebiskopsborgen på Flyinge exemplifiera typen.
Men på borggården kunde mera än ett läst hus byggas;
ladugården, tidigare där belägen, flyttades därifrån, och det uppstod
typ III, den kring en borggård oregelbundet kringbyggda borgen,
i vilken understundom de båda första typerna uppgingo.
To-sterup, Bosjökloster och Bäckaskog höra bland andra dit.
Med typ IV ökas lorsvarsdugligheten: denna typ utgöres av den
slutna, fyrlängade borgen med sambyggda huslängor, omgivande
en vanligen kvadratisk borggård, och med i regel torn och
ut-språng. Den älsta fullödiga representanten för typen är det
1538 byggda Thottarnes Eriksliolm; de närmast därmed
befryndade Torup och Vittskövle. Vid sidan av denna fyrlängade
försvarsborg uppträder som typ V den trelängade borgen med
mot ingångssidan framskjuten huvudflygel och med försvarstorn
(Kulla-Gunnarstorp), såsom typ VI en tvåflvglad anläggning
med försvarstorn i ena vtterhörnet (Sövdeborg). Med typ VII
och VIII, uppträdande från och med slutet av 1500-talet, vika
försvarshänsynen; den europeiska renaissancens anda och former
göra sig gällande, i första hand under inflytande från
Nederländerna och nordvestra Tyskland. Mest karakteristisk för stilen
är typ VII, en Irellyglad anläggning med huvudflygel och
framspringande sidoflyglar och med gårdsplatsen vänd mot
huvudingången å den ofta med en mur begränsade fjerde sidan;
exempel å de båda varianter, typen har att uppvisa, erbjuda
Tunbyholm och Sandby, Ljungby och Viderup. Typ VIII ut-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
