Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
varit» tillhör också närmast en ny undersökning av Tommarps
gårdsbyggnad, »en byggnad», lör att citera 1774 års synerätt,
»i anseende mot det vackraste slott».
»Ett konsthistoriskt monumentalverk» har en lyriskt stämd
granskare i tidskriften Forum för den 13 maj 1916 kallat verket
»Skånska borgar». Man ville gärna kunna instämma i detta
omdöme. Utsikterna synas emellertid långa, innan
medarbe-tarne i detta statsunderstödda verk inhemtat de ökade
kunskaper och den metodiska skolning, som är grundvillkoret därför.
En omläggning i visst avseende av verket synes under
närvarande förhållanden nödvändig. Huvudvikten synes böra läggas
på noggranna uppmätningar och avbildningar och texten
inskränkas till en beskrivning endast av de bestående monumenten.
Gregor Paulsson, — Del problem Gregor Paulsson
Skånes dekorativa konst uppställt för sin undersökning: »Skånes
under tiden för den im- dekorativa konst under tiden för den
im-porterade renässansens porterade renässansens utveckling till
in-utveckling till inhemsk hemsk form», är att stilkritiskt ge en
form. Stockholm 1915. bild av den skånska
renaissancedekora-(8 -j-) 233 s. tionen och därvid söka få fram, hur en
konst med given stilkaraktär, då den
omsättes i främmande jordmån, utvecklas under ett par
generationer av småmästares och konsthantverkares händer. Efter
ett inledande kapitel om de dekorativa renaissance- och
barockformernas härledning och morfologi samt dekorationens typer
visar han, huru de nya formerna inkomma, och framställer
under kapitelrubrikerna: Eilert Grubbes bildhuggare, Hans van
Steenwinkel d. ä. och Skånes dekorativa konst, Johannes
Gans-sog och Lunds domkyrkas predikstol, Mäster Daniel
Tommi-sen, Statius Otto från Liineburg, Jakob Kremberg och Den
dekorativa konsten som verkstadsform, renaissanceformernas
reception och omvandling. Huvudvikten är genomgående lagd
på den kyrkliga konsten, den bäst bevarade och därför också
den, i vilken utvecklingslinierna klarast återspeglas. Inom
denna rör sig författaren företrädesvis med det egentliga
kyrko-inventariet; den utveckling av de dekorativa formerna, som
låter sig följa exempelvis å de skånska epitalierna och än
tydligare å de talrika gravstenarne, är näppeligen beaktad i
proportion därtill.
Om det sätt, på vilket Gregor Paulsson löst det av honom
’uppställda problemet, har Francis Beckett i en recension i
Svenska slöjdföreningens tidskrift 1916 (s. 31) uttalat, att det
skett med fast och säker hand. Med användande av en rent
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
