Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
historisk metod och med undanskjutande av estetiska
värdeomdömen har det lyckats författaren iå fram, hur utvecklingen
i stort sett gått i tvenne banor. Den ena riktningen med den
ideala utgångspunkten i Tvcho Brahes Uranienborg och som
del synes i direkt förhållande till de klassiska förebilderna
lägger huvudvikten vid den arkitektoniska utvecklingen och
står relativt fri från dekorativt biverk; den andra med sin rot i
Kronborgsdekorationen och sin målsman i Statius Olto från
Liineburg står från början under nederländskt-tyskt inflytande
och är i överensstämmelse därmed dekorativ och ornamental.
Mellanrummet fylles av den nederländske Hans van
Steen-winkel i Svenstorpsbyggnaden och den i början typiskt
dekorative träsnidaren Daniel Tommisen i Malmö, vilken sedan skolas
av Ganssog och Steenwinkel, men lemnad åt sig sjelv ånyo för
konsten mot det dekorativa. Som representanter för den
inhemska utvecklade högstilen, syntesen av de båda riktningarne,
framstår slutligen lundamästaren Jakob Kremberg. I hans verk
möter på en gång något av Ganssogs återhållsamhet och
Stati us’ dekorativa rikedom.
Av alla de mästare, vilka i Gregor Paulssons arbete
passera revy, fängslar ingen intresset som denne Jakob Kremberg,
skaparen av altaret, predikstolen, funten och kapellskranket i
Gårdstånga kyrka. Endast hos honom höjer sig i lyckliga
ögonblick konsthantverket till konst. Författaren har sökt —
här som annorstädes om alltid med full säkerhet, är väl
tvivelaktigt — att med stöd av stilegendomligheterna komplettera
de urkundsmessigt honom tillkommande arbetena och förmenar
sig kunna följa honom i hans verk ända från tiden före 1598,
då han bland annat skulle ha utfört vingarne till
renaissance-altaret i Lunds domkyrkas mittskepp, och till år 1631, då han,
urkundsmessigt bestyrkt, utförde läktaren i Burlövs kyrka. Han
spårar i Krembergs verksamhet tre utvecklingsstadier. Efter
lärlingsperioden först den tid, då han, sedan han vid
boutredningen eller Jörgen Stenhugger i Malmö 1(503 förvärvat de 500
konststycken denne egt, snidar predikstolarna i Hör och
An-derslöv. Det andra utvecklingsstadiet, då han med Statius Otto
från Liineburg 1(510 skapar högaltaret i S:t Petri i Malmö och kort
därefter altaret och predikstolen i Gårdstånga. »Därefter», säger
författaren, »beherskar Gårdstångastilen med sina barocka drag
produktionen under 1610-talet. En återgång till en mera
harmonisk renässans sker i Gårdstånga dopfunt år 1621, och denna
beherskar verkstadsarbetet under 1620-talel. Den dekorativa
skillnaden mellan denna period och den föregående är ganska
(in. Mästarens figurstil i dopfuntsrelielerna och framför allt i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
