Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Venezia nov. 1S92
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
vaktmästare hand om din hatt, en annan om din
käpp och en tredje öfverlämnar dig åt en tjärde,
som visar dig en utställning af venetianska
lyxartiklar inrymda i det gamla palatsets salar. Du
kommer ut igen med pungen litet lättare och
mottages med samma älskvärda småleende af din
gondolier, som under tiden tagit sig en
half-timmes hvila, ökat på sin roddarlön och
antagligen af köpmannen får sig en dusör för sitt
besvär. En främling som vill bese Venezia, bör
alltid se ut som om han hade något bestämdt
mål, äfven om han icke har något, alltid låtsas
som om han gick på sin egen gata, äfven om
han gått vilse, och alltid säga nej till hvad
som föreslås honom. Det är enda sättet att
undgå att bli lurad till åtskilliga saker som man
icke alls har lust for, — och man undgår det
ändå inte.
De starkaste, stämningsfullaste intrycken jag
har från mitt besök i Venezia, äro de från min
ankomst och min afresa. Jag kom på aftonen,
mörkret hade redan lägrat sig öfver vattnet, då
tåget rullade öfver den jättelika bro, som
förenar Venezia med fastlandet. Jag rullade in på
en station, liknande de flesta andra stationer,
öfverlämnade mina saker åt en bärare, följde
honom i spåren och befann mig inom kort på
några trappsteg, som förde direkte ned i sjön.
Nedanför trängdes gondolerna och skreko
gon-doliererna om hvarandra, och innan jag rätt visste
hur det gått till, befann jag mig på en gondol
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
