Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Venezia nov. 1S92
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
°ch gled långsamt inåt staden. Då först fick
jag en känsla af något främmande, förut osedt
och okändt; det gjorde ett sällsamt, fantastiskt
intryck att i mörkret mera ana sig till än se
denna stad, som reste sig rundt omkring mig
upp ur vattnet. Jag närmade mig den ena
husraden, som vågorna slogo emot med ett sakta
plaskande ljud, och jag kunde tro mig fara under
en hög, brant klippstrand; men vid skenet af en
lykta såg jag så dessa klippor betäckta med
festoner af spetsar, uthuggna ur stenar. Den rent
venetianska stilen är som allt annat i Venezia
en egendomlig blandning; själfva bygnaderna
resa sig fasta, med raka, enkla linier upp ur
vattnet, men så äro deras fasader betäckta med
prydnader af den sirliga art som man finner på
de venetianska smyckena och snart sagdt alla
alster af dess konst. De älskade festoner och
spetsar till den grad, de gamla venetianarne, att
de till och med höggo ut dem ur marmor och
fäste dem rundt sina palats.
Nu uppger gondolieren ett gällt rop, något
påminnande om en åsnas skriande, och med en
snabb vändning glider gondolen in i en af
små-kanalerna. Mörkret blir tätare, de båda
husraderna stå så nära hvarandra, att jag tycker de
äro på väg att falla samman öfver mitt hufvud,
jag ser endast några fot framför mig af det
mörka vattnet, så skymtar jag något ännu
mörkare öfver mitt hufvud, hör ljudet af snabba ord
med klingande vokaler, en strof ur någon väl-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
