Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Vore de snart fullständigt förgångna, de gamla
romerska idealen! Men jag fruktar, att de ännu,
om ock i andra former, gå omkring och spöka
— och därför vaknar oppositionslustan.
Och samma anda, kylig, torr och beräknande
i all sin skenbara storhet, talar till mig äfven ur
senare skedens verk. Det är den som präglar
alla minnen af den andra stormaktsdrömmen, som
Roma sett växa upp och ramla tillsamman,
påfve-dömets. Den har fått ett konstnärligt uttryck
i Peterskyrkan, denna symbol af en kyrka, som
ville bygga sitt himmelshvalf med egna händer
och gifva all jordens folk plats att knäböja på
sitt golf, men om den där väcker undran, nästan
beundran, lämnar den mig dock kall, och den
är mig en styggelse i alla de andra, guldsmidda
systrarna som trängas på Roms gator. Ja, mer
eller mindre synes den mig hafva smittat
flertalet af de främmande andar, som Roma lockat
till sig med guld eller maktspråk för att plantera
nya skott i dess sterila jordmån.
Och då jag nu skall lämna den eviga staden,
känner jag, att de bästa och vackraste minnen,
jag för med mig därifrån, äro minnen af en
kultur, som vuxit upp på främmande botten, och
af en konst, hvars ideal den romerska konsten
väl sökt tillägna sig men blott kunnat förvanska.
— Och bland dessa minnen strålar klarast det
af den hedniska skönhetsvärld, som nu är
Vati-kanens dyrbaraste egendom, af de grekiska ge-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
