- Project Runeberg -  Humoresker, skisser och historier från bygden / Förra samlingen /
151

(1909) Author: Thure Sällberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

på sonen, som var så förbluffad, att lian knappt visste om han
lefde eller ej.

När de så tittat på hvarandra en stund och funderat och
rifvit sig i hufvudena, begrepo de nog scliäsen.

Men ifrån den stunden glodde de illa på hvarandra i alla
tider.

— Jo, jag skulle kunna hålla på en liel söndag med att dra’
fram sådana här bevis på Malenas syndighet, slöt kyrlcovärden.

— Nå, när hon vändt sig på det viset, är det inte
underligt och inte mer än rätt heller, 0111 hon får lite smörj på
gamla-dar! Ja’ töeker, att Klangen gärna kan tukta henne denna
veckan ut, så få vi gå hem igen och köra in hafre, för solen
börjar skina! utlät sig den andre kyrko värden.

— Dä’ sekonderas! Och ingen vet rätt heller, 0111 det just
är värdt att drabba på Klingasvinet i hans eget hus! lät
sex-mannen.

— Ske Eder såsom I viljen! sa’ pastorn. Och efter det
beslutet vände kyrkorådet om samt brydde sig inte om något
varnande den gången.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 08:11:17 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/humohis/1/0153.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free