Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
mina Pappenkeimare, kanveta, som kapten sa’, när jag
exercerade.
Så fort jag gått min bjudningsrund, blef det förstås
ett obegripligt rabaskande i socknen. Ty bur fattig en än
är eller bur ettersnål man än kan vara, så bar man ändå
den kat en i sig att inte vilja komma med den sämsta f
örningen, när man blifvit bjuden på ett kalas, som kålles i
jultiden ock allra kelst en nyårsdag. Hederlig ska’ man
visa sig.
Gubbarna stucko ibjäl kalfvar ocb får Öfverallt i
gårdarna. Slaktarn i stan kom åkandes ut ock ville köpa
små-slakt. Men det slog illa ut. Hvar kan kom, sa folket:
— Här ska bli kalas nyårsdan i socknen, ocb vi ä’
bjudna, så vi behöfva’t själfva till förning.
Käringarna rustade sig till att baka kakor så stora, som
de möjligtvis kunde få in genom ugnsbålet, ock de lagade
till ostkakor ock sötostar af kvarenda mjölkdroppe, de kunde
samla. Ty det ska jag säga, att de rysligaste modedockor i
världen inte äflas värre att öfverglänsa kvarandra i anseende
till grann ock dyrbar toalett på en kunglig bal, än våra
gummor sträfva efter att komma med den biskligaste ock
väldigaste ostkakan till ett kalas. Ock gualof för det. Hustrurna
få väl lof att ka sin stoltket också.
Det blef alltså, såsom jag bade tänkt mig, ett slaktande
ock ett kokande ock ett bakande i alla kus, som jag kugnat
med min bjudning, ock jag gladdes i andanom åt kvad som
komma skulle.
Den värsta sorgen en kar, när man ska’ göra kalas, är
att man får en kop bräder fördärfvade. Ty man bar ju
inte stolar, så att det räcker till för alla att sitta på. Utan
man får borra bål i en kop bräder ock sätta ben under
dem ock göra bänkar för folket att sitta på kring bordet.
Hvilket skämmer ut bräderna. Men något omak får man
underkasta sig. Ock man griper, förstås, inte till de likaste
bräderna till kalasbänkar utan plockar ut dem, som äro
vankantiga, vinda ock illavurna. De äro nog af att sitta på.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
