Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Handelsman Pepparstedt.
— Hva’ ä’ det för en karl, som kommer helgdagsldädder
där borta i svängen, sa’ Salomon i Skreberga.
— Yi få väl se’et, när vi komma honom lite närmare,
genmälde jag.
Och så drefvo vi undan lite fortare för att så snart som
möjligt få veta, hvad det var för en gök vi mötte.
Salomon och jag hade var’t nere i Krängsberg och
bevittnat ett testamente och voro nu på hemvägen.
När karlen, som vi råkade möta på Vrålebo skog, kom
närmare, kände vi igen honom. Det var Klas i Horsanäs,
Som kom där finklädd och prudentlig. Men han såg vresig
ut och. slog med doppskon i tistlarna, som växte på
dikeskanten, och knep ihop läpparna. Det syntes på’n, att han
gick och rufvade på något, som retade och kvalde honom.
— Guss fre’! hälsade vi.
— Guss fre’ igen, så ä’ dä’ betaldt! murrade Klas och
ville gå med detsamma.
— Hva’ nu då, Klas? Har du tannavärk, eller har du
förlorat pängar, eftersom du glor som en tjur och murrar
som en bandhund? Eller har hustru din fått igen sin gamla
sjukdom, så clu sir meklamentsutlägg skömta framför dej?
sporde Salomon.
Klas slog och dängde i vägen med sin käpp och grymtade:
— Dä’ ginge väl an, om jag bara hade tandvärk, för
sån’t går öfver och kan botas eller läsas bort. Men nu
kommer ja’ ifrå’ bouppteckningen efter min gamle far och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
