- Project Runeberg -  Humoresker, skisser och historier från bygden / Förra samlingen /
335

(1909) Author: Thure Sällberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

— Men jag är i alla fall rädder, att skam tar osa. Bra
utluradt ä’ dä’ förstås, men tänk i alla fall på, att dä’ ä’ en
gärning, som ä’ i den store mandråparens smak!

Karl Peter hade knappt fått fram de orden, förrän det
började pusta oct skramla borta på landsvägen på ett
besynnerligt sätt.

Gubbarna foro upp ocb tittade ocb fingo då se ett stort,
rödt åbäke komma framrusande på bjul. Men där var inga
bästar för åkdonet. Det gick ändå precis som en blixt, ocb
i framsätet satt en karl med stora, förskräckliga glas för
ögonen. När afgrundsekipaget kom midt framför gubbarna,
vände skepnaden, som bade de stora lcupiga ögonen, blicken
emot dem. Gubbarna tyckte, att det glödde bakom glasen.
Benen ville icke bära dem vid denna syn, utan de föllo ner
på knä.

— Dä’ ä’ f-n! stönade de på en gång.

— Dä’ var första kallelsen! förklarade Karl Peter, som
bade minst på sitt samvete ocb fördenskull först kom till sans.

I detsamma försvann vidundret långt, långt borta i en
sky af damm.

Hur länge gubbarna sedan sutto där vid vägskälet, vet
ingen. Men inte blef det vidare tal om att gå till Klangens
ocb utföra det planerade bofstrecket.

I solakvällen kom Johans far bemtumlandes blek ocb
allvarlig ocb befallde fram en psalmbok, i hvilken kan
fördjupade sig. När han inte såg att läsa längre, satt han
tyst och grunnade en stund. Därpå ropade han till sig Johan:

— Sätt för en häst och kör te’ Klangens och hämta hit
Mina så fort ske kan, sa’ han.

— Hvad nu då! Ni vell väl inte göra henne nå’t illa, far?

— Nä’, ja’ vell trolofva henne mä’ dej! Dä’ tjänar
ingenting te’ att spjärna emot försynen! menade gubben och

darrade på målet och skalf i kroppen.

Pojken grubblade inte öfver huru denna gubbens sinnes-

ändring uppstått. Han körde af i galopp.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 08:11:17 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/humohis/1/0337.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free