Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Spökelset i Fästampen.
Håhåjaja, det är allt grufsamt ändå att tänka sig, hvad
synden grasserar ibland folket, och hur vrång denna världen är!
Rackarestreck och stollastycken öfverflöda i denna tid, och
store bedragare uppstå till och med ute hos oss i bygderna,
där man eljest skulle tro, att blott enfald, ärlighet och
gudaktig-het skulle trifvas, under det att städerna ensamt hade jordmån
för fåfänglighet, sedeslösliet, bedrägeri, lärdom och annan ondska.
Men till och med i vår socken, där vi i alla tider varit
kyrk-samnia och väl ansedda af både hög och låg, frodades en gång
ett kanaljen, så att vi länge voro i livar mans mun och en visa
i hela häradet. Och detta bara för en flicktossas skull.
Ack, du förbanskade Johanna i Fästampen! När jag bara
tänker på dej, så änna kväljer det mig! —–––––––––-— — — —
Saken var den, att det länge gått ett prat vidt och bredt
och rundt om i socknarne, att det spökade 0111 kvällarne uppe
hos torparns i Fästampen, och att Johanna, flickan hans, såg
skamstyg hvarenda afton, så fort det blef mörkt, och att lion
fick anfall och profeterade och såg syner.
Yi gubbar i kommunalen grinade i förstningen åt pratet.
Men det blef allt värre och värre däruppe, och folk kommo
långväga ifrån för att höra på, hur andarne regerade i Fästampen.
Och alla, som varit där, gåfvo sig den på, att det verkligen
spökade.
— Det dunkade i väggarne — sa’ de — — och skrapade
på vinden och klirrade under sofforna. Och rätt som tösen satt
där, kunde hon flyga upp och titta vidöppet genom fönstret ut
i mörkret och skrika:
— Sir I inte likföljet, som går förbi?
När då de innevarande främlingarne sågo ut, kunde de inte
skönja ett endaste grand, men så fort de glodde genom fönstret
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
