Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
han lockade Isak midt i vår källa. Min karlastackare plumsade
burdus i henne och tappade stöten och hade ett fasligt bråk att
komma upp igen. Du vet allt, hur kall vår källa är och djup.
Det är den liksta källa här finns i sju körkesocknar.
— Isak fick schvalka sej! afbröt jag.
— Jo, han fick det, stackarn! Nå, när han kom upp igen
ur källan, hade han inte annat att göra än att gå in igen och
få lite torrt på sej. Men nu ska’ du få höra på ett expediment
till. När Isak jagade efter Albin Johannes och lopp i källan,
hade Kalle Israel smugit sig in i stugan och reglat förstudörren
inifrån, så att Isak inte var mänska att komma in i sitt eget
hus. Kalle Israel hade vräkt alla möbler, skeffanjer och sängar
och soffor och bänkar i en hög på golfvet och se’n hade han
hoppat ut genom vindsfönstret och sprungit sin kos.
Men den arme Isak fick stå på förstubron i sin våta skjorta
och huttra och frysa och kunde inte begripa, att han inte
förmådde komma genom dörren. Och dimman blef allt tjockare
och natten allt kallare.
Där stod han och skakade och grät timma efter timma, och
där sto’ han då mågen och jag kommo vid tolftiden. Vi fick
lof bryta upp dörren med ett järnspett. Det hade Isak själf
kunnat tänkt på, om han inte alltid var’t en dumbom.
Men han tålte inte källvattnet. Han har, kanveta, aldrig lögat
sej i all sin tid, och nu ä’ han dödssjuker. Halsen har grott igen
på’n och tacka Gu’ om han inte får longinflabbationen på köpet
och stryker med. Men då vell ja’ ha skadeersättning, flåsade hon.
— Har du nåra vettne på pojkarne? sporde jag.
— Vettne! Titta på Isak, så har du vettne nok! fräste hon.
Och jag for efter droppar, bå’ Hoppmans och Falsys och
hjärtstyrkande och konjak också, skam till säjandes.
Isak blef liggande i tre veckors tid och sväfvade mellan lif
och död.
Jämt och samt lågo de efter mig, att jag skulle pussa
länsman på pojkarna, Men det brydde jag mig inte om. Ty jag
tänker, som väl sanningen är, att det fordras en högre makt än
länsmannens att förbättra moralen. Länsmannen är för kort i
rocken och mänskorna för usla i denna tid.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
