- Project Runeberg -  Humoresker, skisser och historier från bygden / Senare samlingen /
5

(1909) Author: Thure Sällberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Insnöad.

Det finnes mångahanda farligheter till här i världen, för hvilka
en man kan råka ut under vandringen genom jämmerdalen. Och
bland dessa farligheter äro snöstormar och illvettiga fruntimmer
ingalunda de minsta.

För min del och af egen erfarenhet får jag doek betyga, att jag
tio tusen gånger hellre vill rida ut den rysligaste snöstorm än •—■ hum
t- än — komma ut för en illveltig kvinna. Stormen går öfver och
lägger sig till ro, men det sabla fruntimret hvilar icke af sitt arbete
oeh stoppar icke sitt gräl- och träteverk, förrän döden förseglar hennes
tunga och förlamar hennes naglar. Och det dröjer han vanligen allt
för länge med att göra.

Detta kan måhända för en och annan synas vara ett hårdt och
gudlöst tal, men jag har stora skäl alt yttra dylika ord. .

Det har i grannhället länge varit i hvar mans mun, hur illa
Johannes och Johanna i Jonsbo lefvat med hvarandra. Men ingen
mänska har kastat, så mycke som den allra lilla minsta sten på
Johannes, utan alla ha’ var’t öfverens om, att Johanna har haft skulden.

Till och med när det dunstade ut, att Johannes tidt som oftast
plägade smita ner till änkan i Fridhemmet — som var’t hans fästmö
förr i världen, innan Johanna kom och fördärfvade lifvet för honom

— fanns det ingen, som förklenade Johannes för den sakens skull,
utan alla, såväl karlar som fruntimmer, sa’ med en mun:

— Dä’ gör han min själ rätt il Han kan nog behöfva litet
vederkvickelse, stackarn!

Och det säger jag, att rätt så stort helgon jag är, skulle jag göra
precis på samma sätt som Johannes, om jag vore i hans kläder.

Nu vet ni, att vi för lite sen hade en förskräcklig snöstorm en
lördag och en söndag. Han kom från Ryssland, den uslingen, och
ville precis fördränka hela världen, stoppade hela järnvägståg och
åsamkade oss en gruflig kostnad och stora omak förmedelst skottning
och snöplogning.

På söndagen: kom det ut bud i grannhället, att Johannes i Jonsbo
hade försvunnit, och vi trodde inte annat, än han var’t ute och kommit
om i snön. ; Vi voro hela söndagen i färd med att leta efter honom,
men nå’n Johannes sågo vi aldrig till. Johanna bölade och tjöt och

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 08:11:35 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/humohis/2/0007.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free