Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Sven i Mageräng-’.
Dot var elt i mångt och mycket underligt samt i våra dagar
sällsynt folk, som bodde i Mageräng.
Namnet låter skralt och Gu’ må också veta, att stället var allt
annat än fett.
Alla människor hade äfven afrådt Sven Israelsson att bygga och
odla i den där sten- och grusbacken.
— Där är ju mera bullersten än jord! mente folket. Men Sven
var alla dar en motivall.
— Emellan stenarne brukar det växa galant! svarade han samt
hackade och spadvände sin eländiga Mageräng.
Men han fick allt sanna folkets ord till sist. De blefvo minsann
icke många de kärfvar han kunde gnaga sig till med skäran mellan
bullerstenarne. Han fick aldrig så mycket säd på hösten, att han
kunde brödföda sig och hustrun och en endasle dotter till julen.
Också såg Sven Israelsson alllid förfärligt utsvulten ut.
Salt och potater är just ingen rätt, som ger hull. Och när man
måste spara på mjölet ända därhän, att man icke har råd: att koka
gröt, utan måste nöja sig med »vassvälling» till middag och därtill
arbeta styft på en sådan kost, så kan man inte i längden bibehålla
någon så värst blomstrande hy.
Därför var Sven mycket gul i synen, och ögonen kröpo långt in
i hufvudet på honom. Han liknade också mera ett skelett än en
kyrkovärd.
Underligt var det också, att han bara kunde arbeta som han
gjorde, arbeta styft från morgon till kväll år ut och år in.
När han omsider kom under fund med, att Magerängen var, såsom
han uttryckte sig, besattandes styfmjölkad samt att han inte på något
sätt kunde locka sin bärgning ur henne, tog han sig till alt
dagsverka hos bönderna i orten. Och sådant är just ingen sinekur.
Men Sven tyckte om det jobbet.
Han arbetade efter en bestämd och gifven taxa, den han aldrig
någonsin ändrat under hela sitt lif.
Antingen det var goda eller dåliga tider, antingen dagen var
kort eller lång, så skulle han ha’ sexton skilling om dagen, middag
och »meraftan» samt en kaka bröd, när han gick hem på kvällen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
