Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Han försämrades synbarligen för hvar dag, och snart spordes
det, att han inte skulle ha’ så värst långt igen att lefva.
Så sutto vi en skymningsstund och talade om honom ner i Söra-
gård, där vi voro tillsammans några stycken för att göra upp ett
nytt . knektkontrakt., då drängen hos Per Måns i detsamma kom in
och skrek, att vi skulle springa upp till Knutsbråten en handvänning.
— Hvad står då på? sporde vi.
— Jo, husbonnen vill ovillkorligen tala med ett par, tre karlar.
Men kvicka för all del på, för han sa’, att dä’ ä’ brådska å färde,
lät drängen. Och vi voro inte sena alt följa efter honom.
Men då vi om en liten stund kommit in i stugan, där den sjuke
låg, var det rätt så när vi ångrat att vi gått med. Det var riktigt
hemskt därinne. Och så till att se den förtviflan och fasa, som
speglade sig i den sjukes drag och ögon.
Rädda karlar ha’ blifvit mörkrädda för mindre.
Per Måns hade börjat yra och prata förskräckliga ord.
— Hva’ skulle vi här egentligen, här kan ju ingenting uträttas?
sa’ vi och ville ut igen.
— Han var redig för en stund sen, när han skickade drängen.
Sitten en vändning, karlar. Han kommer kanske till sans igen,
svarade pigan.
Men Per Måns yrade fortfarande.
. — Fresta mig inte du lede satan... mumlade han. Fast nog
kunde pengaskrylan vara bra att ha’... Hela aflöningskassan —
tusentals riksdaler — dä’ är förstås, oberoende och njutning det...
du har rätt... satan lille! En smäll med järnstången... en graf i
skogen ... och skrinet ä’ mitt.
På det viset gick den döende på. Ögonen voro stela på’n,
bröstet krasade och svetten rann i stora droppar från hans panna.
— Blöt en handduk och torka honom i synen! sa’ Bengt i Mo.
Pigan gjorde så, och det såg ut som om det lugnat den sjuke.
Han tystnade och liksom sof några minuter. Men rätt hvad det var,
vaknade han och syntes mycket redigare. När han fick se oss karlar
sitta där, hajade han i början till och tittade skarpt på oss. Men
snart lugnade han sig och bad oss komma fram mot sängen.
Och så fingo vi höra hans syndabekännelse.
De hade haft ett stort kanalarbete för sig däruppe i hans
hembygd, långt i norr. Där hade Per Måns varit med och haft ett godt
anseende. Han hade lagt undan litet pengar, men satan, som
anfäktade honom, hade inbillat honom, att det vore för litet och att det
skulle gå alldeles för sakta att samla, så att det försloge, på det viset.
Bäst vore det att i ett enda tempo söka komma öfver en stor summa.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
