- Project Runeberg -  Humoresker, skisser och historier från bygden / Senare samlingen /
169

(1909) Author: Thure Sällberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Filosofi och kyrkobuller.

— Gu’ ska’ vela, att jag inte hör till dem, som vilja vända upp

och ner på land och folk och sed och lag och kong och gudfruktig-

het. Men när jag tänker på, att mina åsikter om ställningar och
metoder och jordbruk och kalashållning nu inte stämma med dem,
jag hade för sexti år se’n eller så vid pass, så får en allt medge,
att vi ä’ underkastade en så kallad utveckling lite te’ mans, rätt så

rejela och konservativa vi än må va’! suckade gamle Linus i Linne-

ryd en dag, när vi voro på jordöl efter Jonas i Genafä, som med
döden afgått på grund af ett fiskaben, som rifvit sönder honom i
strupen och dragit den nymodiga blodförgiftningen med sig.

— Ja, tiden drar oss med sig, och det tjänar inte till att streta
emot honom, inföll nämndemannen.

— Nähä, dä’ lönar säj inte, utan det är bäst att låta sakerna
barka i väg bäst hundingen de vilja. En del blir bättre och en del
blir sämre, så dä’ ena får väga opp dä’ andra. Egentligen skulle vi
nu vara arga på det nya riksdagspartiet, men det kveltar. Herren
styr nok lannet, och skam tar nog riksdagsmännen. Dä’ är tröst och
förhoppning nok —■ mente Linus och smusslade ett köttstycke, som
han inte fick bukt med, i byxfickan. Han var tandlös, kantänka, och
ville inte lämna något på tallriken, utan ha’ den klar och i ordning
för den efterkommande sötosten.

Sedan talade vi mycken filosofi på Genafä.

Där fanns många, som slogo sig i backen på, att man förr i
världen hade mera roligt och att lynnet fordom var lättare hos folket
än nu.

Själfva käringarna talade om hur det dansats i deras ungdom
och hur kärleksfulla pojkarne då varit. Och ögonen lyste på de
gamla gummorna. De myste så godt och liksom slickade sig om
munnen.

— Nu tänka pojkarne mera på att hovera sej som herrar än på
dans och roliga lekar, sa’ Lena i Lanna.

— Och flickorna mera på hattskrällen än på kärlek, inföll Göran
i Jerusalem.

— Hvad det beträffar med rolighet, så är här, min själ, inte
ondt om ämne för skratt i nutiden heller — utlät sig gamle Linus.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 08:11:35 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/humohis/2/0171.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free