Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Vernamo marknad.
Den af herrskapet, som sett och läst uti en fransysk geografi, en
sådan, som läses i Frankrikes elementarläroverk och vid dess
universitet, har inhämtat, att denna lärda och lysande geografi lärer den
franska ungdomen, att Sverige egentligen inte har mer än tre stora
städer, nämligen Stociliolm, Vernamo marknad och Kristiania.
En sådan uppgift i en lärobok bevisar mycket, men den
ådagalägger framför allt, att Vernamo marknad är någonting stort,
be-undransvärdt och världsberyktadt. Ja, den är verkligen ett stort
under. Men nu säger ju filosofien, att ett under är detsamma som ett
mörker, hvilket den framskridande kunskapen och kulturen komma
att skingra.
Det skulle då verkligen vara en evinnerlig skada och en stor
synd, om Vernamo marknad skulle blifva begripen och utrannsakad
och förty mista sin nimbus.
Ty än så länge är han i alla fall det vidsträckta västra Smålands
frihets- och underbara klangdag, så jag förvånar mig inte ett dugg
öfver, att Snoilsky skrifvit en af sina mest kända och härliga sånger
just om »Vernamo marknad».
Jag själf har skrifvit tre dikter om den marknaden, så det vete
sjutton, om inte jag kan ha godt hopp om att bli en af de attan i
Svenska akademien. Så stolligt har ju händt förr.
En söndag kom jag in uti en småländsk kyrka för att öfva
andakt. Där var fullt af folk, ty småländingarne äro fina, laglydiga och
framför allt kyrkosamma människor, särdeles inom Jönköpings län,
där statskyrkan har sitt bästa stöd, och där inga villomeningar eller
vinkelpredikanter tålas. Kyrkan var alltså proppfull, och när det led
emot att evangeliet skulle läsas, frågade jag min sidokamrat i
bänkenom, en gammal odalman:
— Hvilken söndag är dä’ efter sexagesima? Jag har glömt’et,
min syndare.
— Efter sexagesima, dä’ vete hundingen! Men i da’ ä’ dä’
femte söndan efter Värnamo marken! genmälte gubben och försjönk
därpå ånyo i sina betraktelser.
Äfven häraf skönjes tydligen hvilken märkvärdighet denna
marknad är.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
