Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
När det sen blef midnatt oeh allt folket sof som stockar i
går-darne, knekade Lasse oeh Slafva med hästen för den nysmorda
vagnen bortåt sin timmerväg. Månen var, gualof, i nedan. Och vid
niotiden följande morgon låg älgen styckad uti det stora saltkaret i
Lars-bygget. Tarmarna voro nedgräfda i gödselstaden oeh vagnshäcken
var tvättad, och Slafva gick omkring trött och andfådd, men blid och
lycklig.
Lasse fick dock aldrig någon riktig smak för det där köttet.
— Det smakar fränt och beskt! lät han allt ibland.
— Du är en sjabber och en dumbom! Den som inte är om sig
här i världen, får ingenting. Tacka du Gu’, som fått en så’n hustru,
som jag är. Hade jag inte var’t, skulle du kanske fått plikta och gå
te’ stor förlust och ryslig skada. Nu ha vi ju gjort en stor vinst i
stället. Hå, hå, ja, ja! Hur skulle dä’ väl gå mä’ de usla karlarne,
om di’ inte hade oss kvinnfolk, som styrde! gormade Stafva.
Lasse hade en annan åsikt. Men han sa’ ingenting.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
