Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
mit lös i skogen. Röken ser ut som svafvelånga! hviskade Bengt i
Fåfängan och darraae som ett asplöf. Gäsfgifvaren sjönk förkrossad
ner på en bänk i förstugukvisten och bara stirrade oeh skakade som
om han fått frossan.
Några minuter var det lugnt, men så brakade det till på nytt.
Och allt hårdare blefvo smällarne.
— Skicka efter den gamle kyrkoherden! flämtade gästgifvaren.
Så kom hustru hans och pigorna ut bland karlarne och ökade
förskräckelsen med sitt vrål och sin gråt. Isak i Målen tog i
aiterationen flaskan och glasen, som stodo på bordet oeh slängde hela
härligheten i backen, så alt brännvin och glasbilar yrde vida.
— Dä’ var rätt gjordt! skrek gästgifvarmoran. Jag har länge
trolt och anat, att skam te’ sist skulle ta oss för dä’ här
brännvins-väsendets skull. Eller har ja’ inte sagt dej tusen gånger, att dä’ inte
kan gå löckiigt så som du fyller gubbarna och lurar dem, när de bli
ösfulla och har dom te’ att ge dej reverser och — — —
— Tösst hustru! Dä’ a kanske stensprängare! lät gästgifvaren
och vred sig som en orm på bänken.
— Stensprängare! Nähä, du Johannes, dä’ här ä’ nok värre än
så! Dä’ ä’ säkert förödelsens stöggelse och syndastraffet, som
kommer. Och inte tiger .ja’ heller, för dä’ behöfver ja’ inte. Herre min
skapare, hör du inte, hur dä’ skräller och brakar, oeh sir du inte,
hur trädtopparne yra i luften. Tror du inte, ja’ vet, att du lurade
Jösse på den skogen. Hva’ har du nu för nötta utå dä’ knepet?
Bättra dej, din brännvinstratt, innan skam hinner hit fram, så vänder
han kanske om, innan byggningen springer i lufta. Rif sönder en
hop dåliga och orättfärdiga reverser och tappa ut brännvinet och ta
te psalmboka, din välsignade rackare, innan dä’ blir för sent! Och
bekänn dina synder och slå ut den svenska rommen! Huj, hör du
inte, hur dä’ skräller och skräller. Skynda dig med bätt.ringa, innan
det blir för sent! skrek käringen och ruskade gästgifvaren i axlarna
och skuttade som en tätting omkring honom.
— Ja, dä’ ä’ kanske det säkraste! Kom och hjälp mig ett tag,
karlar, suckade slutligen mannen.
Så hjälptes du med skälfvande lemmar åt att rulla ett stort
brännvinsfat ur boden. De läto sedan innehållet rinna ut i ett dike,
och medan tunnan låg där på backen och kluckade och spydde ut
brännvinet, stodo gubbarne med knäppta händer omkring henne och
bättrade sitt lefverne. Främst bland dem gästgifvaren. Sedan hällde
de ut de »svenska rommen», ty gästgifvaren ville, att bättringen
skulle bli fullständig.
När delta var gjordt liksom upphörde jordbäfningen, hvilken
hållit på ungefär en timmes tid.
Nu gick det emellertid kvart efter kvart, utan att en enda smäll
hördes af.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
