Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Om strejker och strejk b ryta re.
Vi hade kommit in på kapitlet om strejk.
Det är ett långt, svårsmält och tråkigt kapitel och det vill
duktiga karlar till att lägga ut och förklara det. Vi gjorde dock i
det fallet, hvad vi kunde samt betraktade och nagelforo
strejkväsendet från bå’ andlig och världslig synpunkt.
—. »Streck» ä’ ett illtyg, men det måste ju komma enligt
profetian om de yttersta tiderna!- suckade Linus i Sobo.
— Du pratar som du ä’ lärder te’. Bibelen och profetiorna
begriper du inte mera än min gamle vänsterstut därhemma begriper
sej på hebreiska eller en stadsbo förstår sej på jordbruk.
»Strecken» har inte ett tecken med de yttersta tingen att göra. Strecken
har inget stöd för sej i Skreften, disputerade Zakris i Pinutten och
tittade på oss andre med en skriftlärd och djupsinnig min.
Men Linus blef stött öfver att Zakris jämförde, honom mod
sin stut och med en stadsbo.
Nu voro vi den morgonen ute på våra vägar, sysselsatta med
deras förbättrande och iståndsättande, hvilket går till på det viset,
att vi räfsa igen hjulspåren ett grand och sparka undan en och
annan kullersten. Vägsynen skulle komma dagen efter, hvadan vi
räfsade och krattade och pyntade vägen, det argaste vi förmådde
till länsmannens förvillande.
När nu Zakris på ett upprörande sätt underkände Linus’
skriftlärdom och därtill förliknade honom vid en stut samt gick så lång)
i hånfullhet, att han jämställde honom med en stadsbo, så var del
på vippen, att Linus drämt sin räfsa i skallen på Zakris. Men han
hejdade sig i det rätta ögonblicket och röt i stället:
— Jag tänker, ätt min gård och mina fä och min käring ä’
lika goda som dina, å jag tror, att jag kör lika styfva lass som du.
A då kvettar dä, hur’ dan lärdom ja’ har, för dä’ finns nå’nting,
som ä’ för mer än lärdom, å dä’ ä’ egendom. För resten står ja’
ve’ hvad jag sagt, att streckväsendet pekar på världens undergång,
då ju alla skola häfva sej upp mot hvarandra.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
