Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
käppen föll, ju klarare och renare började bibelns sanningar uppgå
inför själens ögon på denne.
— Tro-tror du inte än?
— Jo, nu börjar jag tro, så att om lektorn ville resonera med
mej en smula i lugn om bibeln, så .. .
— Jaha, du, dä’ ska’ ja’ göra! Ja’ ska’ resonera med dej så,
som man rätteligen bör resonera om tros-trosartiklar och bibeln med
sådana där okunniga kri-kriantur och öfvermagar och stympare som
du ä’! sa’ lektorn och drabbade ånyo på den halft troendes rygg det
värsta han kunde.
— Nu måtte väl tro-tron ha’ infunnit sej! pustade gubben till
slut, alldeles uttröttad.
— Ja, ja, herr lektor, nu tror, förlåt mej, nu tror ja’! grät den
unge mannen.
Då satte sig gubben genast ner och såg mildt och godt på lionöm.
— Hva’ke dä’ just hva’ ja’ sa’ att du skulle tro på bibeln till
sist, Johansson! Sir du det du! Bara du fick påtagliga bevis, som
du kunde begri-gripa med ditt ussla och in-inskränkta förstånd. Gå
nu hem och lä-läs och sköt dej och gå inte och pra-prata en hop
dumheter om bi-bibeln. Så förökas din tro. Här har du några
kro-kronor, för du ä’ ju eländig och fattig, din långa dumme dra-drasul!
Den omvände ynglingen slank ut som en pil och märkligt är, att
han ifrån den stunden aldrig kunnat misstänkas för irrlärighet. - Han
blef tvärtom sedermera en af statskyrkans allra yppersta präster, som
i tal och i skrift kraftigt uppträd t till bibelns försvar.
* *
*
En gång under sin lektorstid blef gubben A. benådad med ett
stort pastorat.
Han flyttade dit, men trifdes platt icke i dén nya verksamheten.
Han kom ej åt att få gräla såsom han varit van vid, ty det gick icke
för sig bland de styfva bönderna på den ort, dit han kom. Han
leddes vid och tynade af i tystnaden ute på landet, och när lektoratet
efter en tid blef ledigt sökte han och fick det åter, oaktadt det icke
gaf stort mer än hälften så mycket i inkomster som pastoratet.
— Men hur kommer det sej, sa’ en dag en af hans kyrkovärdar,
att prosten vill lämna oss, när han får mycke’ mindre lön som lektor?
— Tror du inte, att dä’ ä’ värdt några tusen kronor om året
att slippa se så’na där menagerifi-figurer, som du och dina ge-gelikar!
grymtade dén gamle skolkarlen.
* *
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
