Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
som bibeln omtalar, och hans obstinata matematiska sinne reste sig
på ett mycket betänkligt sätt upp mot läran om själfva treenigheten.
Många af kamraterna, hvilka i detta ögonblick äro riktiga och
framstående prelater i landet, sökte förgäfves leda honom från de
villospår, på hvilka han slagit in. Men det halp intet.
Tvärtom blef den unge mannen i stället så förhärdad i sitt
fri-tänkeri, att han satte upp tolf stycken gudlösa och hädiska teser, samt
inbjöd till en offentlig diskussion å en af lärosalarne.
Disputationen gick äfven af stapeln, och hädarynglingen ansåg,
att han kunde triumfera; ty han var kunnigare än de fleste och
yttrade sig med en hänsynslöshet, som förbluffade motståndarne och kom
dem att tiga och draga sig tillbaka.
Lärarne vordo djupt bekymrade, men teologie-lektorn själf, gubben
A., tog saken ganska lugnt och förklarade, att han nog inom kort
skulle få ynglingen att blifva renlärig och fullt troende.
•—• Hör du Jo-Johansson, kom hem te’ mej kl. 4 i afton, så får
jag tala ve’ dej! sa’ gubben en dag till den irrlärigesjundeklassisten.
På slaget fyra stod denne också morsk och själfmedveten
innanför dörren i sin religionslärares studerkammare.
— Du tror en hel hop du, min käre Jo-Johansson, men du lär
tro så rasande ko-konstigt, och så säjer di, att du i allmänhet inte
tror på bi-biblen?
— Jo, i viss mån gör jag det, men det finns allt åtskilligt i den
boken som . ..
— Si så, pra-prata nu ingen smö-smörja, utan säj om du tror på
bibelen eller ej! afbröt gubben.
-— Åtskilligt är ju förnuftsvidrigt, och jag får erkänna, att. . .
till exempel underverken . ..
— Ja så, sa’ gubben, och reste sig saktmodigt ur stolen, jaså,
han är vidrig för ditt förnuft och du tror inte, du dru-drummel och
sto-stockflol, men ja’ ska’, min själ, bibringa dej redigt förnuft och
lära dej att tro, ja’!
Och så grep han fritänkaren i nacken med ena handen och
fattade sitt tjocka spanska rör med den andra.
Ynglingen vågade naturligtvis inte slingra sig undan, och snart
började det spanska röret att falla fast och tätt utefter hans rygg.
Efter en stund höll gubben upp, vände på martyren och såg
honom i ögonen.
— Tror du på bibeln än, ditt fä? röt han.
— Dä’ ä’ väl ej nödvändigt att tro allt, som står. .. till
exempel, att.. .
— Jo, dä’ ä’ just dä’ som ä’ nödvändigt, dä’ ska’ ja’ visa dej!
och så började han ånyo dänga på honom utefter ryggtaflan, så att
det skrällde och sjöng i lärjungen. Men ju kraftigare och tätare
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
