Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
— Dä göra vi inte. Vi vella inte ha’ nå’t prästavälde. Vi
ska’ ha’ frihet å reformer å utveckling å rösträtt i riket å frifräsare
i riksda’n. Vi rösta på Sven Magnis i Bolet! skrek Pelle i
Bokåsen, hvilken gått i folkhögskolan och påstod, att han hade vyer.
Hvad som menas med vyer, har hvarken jag eller nå’n annan i
socknen reda på. För vi ä’ inte så värst studerade. Vid det talet
blef emellertid Mårten Magnis alldeles besatt i sin ande.
— Frihet! skrek han. Här finns attan gånger mer frihet än
hvad nöttigt är. Tacka du Gu’, Pelle, för att du inte har frihet
te’ å mörda, råna, stjäla eller bedra folk och lefva i
mång-gefte.
Men dä’ ä naturligtvis den friheten, du å dina stoderade gelikar
vell åt. Men dä ska’ bli löx. Rösta du, som ja’ vell, annars
säjer ja’ här i vettnens närvaro upp min inteckning hos dej, å då
får du si, hur du står dej. Frihet! Ja’ getter inte höra’t. Här
i Sverige finns inte mer än en boja, som tröcker oss. Dä’ ä’
äktenskapets. A den kan inte hvarken du eller Sven Magnis
eller hela det liberala samlingspartiet kränga af våra nackar. Nå’t
straff ska’ vi väl för resten ha för våra verksynder, å nå’n
ner-näsa behöfver mänskan. En ständig framgång och en oblandad
glädje ä’ henne inte nöttig! slöt Magnis och drämde käppen
i ringmuren, så att han rök af och bitarna skuttade i himme-
lens höjd.
Där skulle, förstås, blifvit en väldig disputation, om inte
kyrkovärden i detsamma kommit och delat ut debetsedlarna å
prästlönemedlen. Sedlarna måste naturligtvis studeras, och så
fick politiken och de stora kreatursspörsmålen hvila en vändning.
— Ä’ ni »resalverade» nu, karlar, så gå vi in i sockenstugan
och göra valet, sa kyrkovärden, som tillika ä’ stämmans ordförande
i Kulla.
— Dä’ ä1 vi! mente gubbarna och drogo sig ned åt salen
under gräl och hot, syndigt svärjande och illmarigt tal.
Kan en inte gråta blod öfver ett sådant pålyst och föreskrifvet
söndagsfirande?
Omsider satt ordföranden i stolen, drämde klubban i bordet,
satte sin stora hatt i position och glasögonen på näsan samt
grab-bade tag i vallängden.
— Ha’ I sedlar?
Jojomen!
-— Ja’ anser den frågan med öfvervägande ja besvarad!
Så började han läsa i längden. Och hvar och en, som var
närvarande och påropades, gick fram och vrok sin •—
prästa-debet-sedel i hatten.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
