Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
En bjässe.
Karl Magnusson i Bo liar i dagarna fått sitt rykte förclärfvadt
ocli kommit in uti en ganska svår så kallad ldabbation. Det blir
nog tingssak af det fram på nyåret.
Karl Magnusson har alltid velat gå och gälla som en matador
och en bjässe i socknen.
Han talar jämt och samt om sin grufliga styrka och sitt
förfärliga mod. Men han visade oss aldrig något prof på vare sig
det ena eller det andra.
Vi trodde honom i alla fall, ty han svor och turnerade och
slog med näfvarna i bord och bänkar, då han bedyrade någonting.
— Nu slåss jag inte längre. Jag törs inte lägga till, för
jag-slår för hårdt. Men ni skulle ha sitt mej, när jag var på
järn-vägsarbete i Norrland. Jag var het på den tiden. En gång höll
jag rent på att slå ner hela Sundsvalls stad.
— Var du så barbarisk?
— Vesst! Det var en hel hop busar, som satte åt mej. Men
de’ gick illa för dem. Jag hade en järnbit i fickan och dref hela
busskocken i älfven.
— Där var väl ingen, som blef döder.
— Det minns jag inte. Men det var väl säkert. Däruppe
kommer det bort folk allt emellanåt. Och det är ingen, som sak-
nar. dem.
På det viset redogjorde Kalle för sina mandater. Och vi trodde
honom, som sagdt, efter han dunkade och stampade och spottade
så trovärdigt.
Stor och grof är han, så han ser också stark ut.
Nu hände emellertid för en fjorton da’r sen, att Kalle var nere
i Fårakulla och köpte sig en titen tjur, som han skulle leda hem.
— Passa upp honom väl, för tjuren är lite opålitlig och vill
kanske rycka sej ifrån dej, rätt som han går som stadigast,
förmanade Fårakullskarlen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
