Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
God ränta.
Att vara fattig är allt bra tungt och svårt. Men det är inte godt
att säga hvem som har det. värst, den fattige, som bor i staden, eller
den arme, som fryser och svälter i ensamheten långt ute på en
öde mo.
På bägge har ödet kastat tunga olidliga bördor, men det är svårt
att afgöra, hvem af dem som fått den tyngsta på sin lott.
Visst är det sant, att stadens arme har bekvämare tillgång till
arbete, att han icke behöfver vandra halfmila vägar efter en beta bröd,
att barmhärtiga människor, rikt och hjälpsamt folk bo i närheten, från
hvilkas bord alllid någon smula faller, att han kan få vård om han
sjuk-nar, att det alllid finns någon till hands som lyfter honom upp, om
han dignar, och så vidare.
Men därute i de gråa stugorna på den ödsliga mon eller i
skogarnas. djup är det ofta blott de ilande, kalla vindarne, som höra den
brödlöses jämmer, oftast har han långa mil till den plats, där han kan
förtjäna till en skäppa mjöl och en mager sill, de närboende ha
kanske icke själfva bröd till egna munnar, sura äro pinnarne, som ryka
på hällen, bofällig och fallfärdig den gamla gråa stugan, regnet silar
genom dess torftak, snön yr in genom de halfruttnade väggarnes
medar, unken och söndermalen är sängarnes halm, trasigt och tunt är
lapptäcket, tomma, så kväljande, så pinande tomma äro magarne, —
och så lång, så ödsligt lång är leden ner till byn, där det burgna,
men oflast kalla folket bor, hvilket heller icke alltid har någon känsla
för livad fattigmannen lider.
Till ett sådant fattigt hem tyar sig gärna den smygande
sjukdomen på sitt härjartåg. Där trifs han så väl, där stannar han så
gärna, där gräfver han sig in och växer sig stor och stark och
segerstolt i de svaga kropparne, där slår han till döds, där gör han fångar,
den grymma blodsugaren. Där är hans ljufva valplats, där härjar
och bränner han, där förgiftar och ödelägger han, oanfäktad och
ostörd. Långt, långt bort är läkaren, långt, långt i fjärran ligga
sjukhusen med sina barmhärtighetssystrar, som kunna göra honom segern
stridig. Ja, tung och tröstlös och mörk är den fattiges lott ute på
vidderna, i de låga ensliga tjällen, i skogskanterna och på de blåsiga
ryarne. Men en stor förmån har han dock framför städernas
hungrande son. Han slipper se rikemannens orgier. Glansen af med-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
