Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 5. Bondgossen från Idensalmi
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
18
5.
Bondgossen if rån I densahnL
Den första Wacklin i Uleâborg hette Michael
och var yngste sonen till en välmående bonde
ifrån Wackola hemman i Idensalmi socken och Pie-
lavesi by.
Gossen hade ingen lust för landtmaonagöro-
mâl. Han sade en vacker dag derföre Ull sin far,
att »han ville blifva herre». Han var en 16 års
yngling, rak, läng och «mal, hade hög näsa, lifliga,
blå ögon, ren panna, och helsans rosor blomstrande
på ett gladt ansigte. Emedan han i sjelfva verket
var för klen till tungt arbete, beslöt den kloka fa-
dren att icke sätta sig emot hans yttrade önskan,
Utan låta honom gä Lill Uleåborg, att försöka sin
lycka. Ehuru smärtsamt det var för gubben att
skiljas ifrån sin kära kuopus, som kostat modren
lifvet, och sedan alltid varit närmast fadershjertat,
aldrig undan ögat, gaf han sitt tillstand.
Rörd, men stillatigande, uppräknade alltså den
gamle hedersmannen sin sons mödernearf, i blanka
silfverriksdalrar, uti en ny näfverkonli, ett slags
rensel, som bars på ryggen. , Ynglingen var nu klädd i
en uijellhvit verkatakki (lifrock af kläde), tätt sit-
tande om det smärta lifvet, med små, veck vid sid-
sömmarna, och vid i fållen. Rocken räckte till
smalbenet. Tveime röda reverer af ullgarnssnodder
voro sydda i fasoner öfver sömmarna mot ryggen.
Uppslagen voro små, och rocken var kantad kring
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
