Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 21. Moster Stina
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
bebådar aftonens ankomst. Nu kommer qvallsvar-
den, hvarunder han fördömmer eller söker fel hos
fruntimren, för att derigenom uppmuntra sig sjelf.
Slutligen begifver han sig till hvila pä sina lagrar.»
Sä utfor gumman emot de arma karlarna, då
dörren öppnades, och — hvilken lycka! — bror Pos-
senius, en gammal 9gift sjökapten, sotil ho n ej sett
pä mänga år, inträdde i väl pudrad piskperuk och,
man kunde säga, i full brudgumsskrud, så putsad
och fin var den med henne jemnäriga gubben, ät
hvilken hon, i sina blomningsdagar, i mången him-
melsk menuett gifvit ett aflägset famntag.
Gubben frågade, hostande, »huru syster Stina
matt under den länga tid, som han borta sväfvat
emellan Charybdis oeh Scylla». Han tycktes vara
glad att nu stå här pä säker grund, emellan byrån
och bordet, under det han vänligt ännu betraktade
sin ungdomsmoitié i menuetten.
Med solklart ansigte, och rodnande nästan
som en femton års tärna, bad hon bror taga pl ats,
i det hon neg så graciöst och djupt, att jag trot-
sar någon ung flicka nu
efter.
för tiden att göra det
Ungdomsvännerna satte sig att språka
fordna tider och om ungdomen dä, huru den på
allt vis hade roligare och var bättre än nu. För-
flyttade sa i sina ungdomsdrömmar, märkte de ej
tidens gäng, förrän den larmande aftontrumman
påminte bror Possenius att suckande återvända till
sitt tomma hem.
Moster Stina följde honom nigande, ända till
sin port, den hon sedan tillbommade, och åter-
vände till sitt rum. Glad och förnöjd deröfver,
alt bror Possenius ej glömt henne, prisade hon
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
