Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 23. Makkonen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
128
derefter osedd återvända, gick hon ut och igen-
kände Makkonen. Förlägen och rodnande bad den
öfverraskade hedersmannen om förlåtelse, »att han
nu först kunde betala sin gamla skuld.»
Rörda till tårar voro begge. »Du är mig intet
skyldig, Matthias!» sade enkan. »Det du varit skyl-
dig min far var ärligt betaldt och licjvideradt i sterb—
huset.»
»Er slägt blir jag evigt förbunden för mitt
och de minas välstånd,» sade fadern för åtta barn.
»Försmå ej den lilla vedergällning, som jag utan
saknad kan bjuda ät min välgörares dotter. Skulle
jag någonsin kunna glömma huru äfven ni var god
och tröstade mig, da jag var en stackars »orpo»!
Enkan blef således genom guds försyn och
den tacksamma Makkonen räddad. Det skedde icke
blott ur denna nöd, men ännu flera gånger, ly
så länge barnen voro små, kom den hederlige
mannen årligen till henne med skänker af sina
landtmannaprodukter, och var dertill sä grannlaga,
att han alltid påstod sig blott betala gamla skulder.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
