Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 28. Prostinnans bryderi
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
145
gade, »om hon ännu skulle väga bedja honom följa
sig i källaren, för att probera hvad öl som yore
bäst att taga till kungens bord; emedan hon bryggt
flera sorter.»
Och äfven härtill biföll den främmande små-
leende.
Återkomne ifrån den underjordiska färden, upp-
hörde prostinnan ej med sina tacksägelser och nig-
ningar för sin följeslagares artighet, innan hon säg
ett moln af damm pä landsvägen. Nu bleknade
hon äter, och kunde blott stammande säga, i det
hon pekade ät den tomma karalfen: »Ej en tår
friskt välten! Ej någon som hjelper mig!»
Med dessa ord skyndade hon till brunnen.
Den artige främlingen följde gumman, och begge
arbetade af alla krafter, att få upp ett ärnbar vatten,
under det konungens svit körde med hästar och
vagnar in på gården. 1 *
Den förskräckta prostinnan skrek: »aj hjertan-
des!» och släppte karaffen i brunnen.
Hennes medhjelpare lemnade henne nu ät
sitt öde, med en nick af välvilja, och gick att blanda
sig i den kommande skaran. Prostinnan smög sig
i sitt kök, der hon redan fann sin dotter Brita
isa och sina pigor i fullt bestyr med middagsan—
rättningen.
Sedan maten var inburen, bordet och allt i
ordning, och herrarne samlade, kom vår främling
ut i köket, och sade åt prostinnan: »att Hans Ma-
jestät ville se henne vid bordet.»
Gumman krusade och ursäktade sig; men den
främmande sade, »att prostinnan icke på något vil-
jor kunde undandraga sig den kungliga nåd henne
bevisades.»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
