Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 28. Prostinnans bryderi
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
145
Härvid Lief hon sâ bestört, då lion drag för drag
igenkände sin beledsagare i visthus, kök och källare,
att hon stirrande betraktade honom ett par minuter.
Derpå föll hon, med ett utrop: »kungen!» utan
sansning inot stolskarmen.
Adolf Fredrik — ty den främmande var ver-
keligen han — hade blott velat roa sig Ht den
goda gummans bryderi. Hennes älskvärda upprig-
tighet och oskyldiga näsvishet behagade honom.
Hastigt återkom prostinnan till sansning, och i
samma ögonblick föll hon till konungens fötter,
med bon om nåd. Då upplyfte kungen henne och
tackade henne för ett ibland de största nöjen en
monark kan ega, det att okänd höra sig vara äl-
skad af trogna undersâter.
Den dyrbara gulddosan med sitt porträtt skänkte
han ät prostinnan, såsom ett minne af främ-
lingen, som vunnit hennes förtroende. Denna
kungliga gâfva går ännu i arf inom Idmanska
slägten.
Hundrade Minnen. 10
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
