Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 6. Den sista Svenska Balen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
23
kan tåla, och min blåa spens, så länge någon Rysse
finns i landet.» Tillika förnyade alla tre gracerna
det löftet, att de aldrig skulle dansa mer.
De visste ej dâ, de oskyldiga, att deras »aldrig,»
likasom deras fruktan och löften, ej skulle räcka
längre än knappt sex veckor; ty efter denna deras
evighets tid säg man dem, helt förtjusta, efter den
skönaste regimentsmusik svänga i polonäser, an-
glaser, valzer, mazurkor, potpurrier och kadriljer,
med de tappraste och artigaste Ryska generaler och
officerare pâ de briljanta baler, som desse till-
ställde, for att trösta de sörjande skönheterna.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
