Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 7. Afskedet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
7.
Afskedet.
Det sista Svenska regimentet i Uleåborg var
Savolax Jägare, hvilka, efter konventionen, under
reträtten tågade genom staden.
Hemsk och rörande var åsynen af desse för
sista gängen borttagande Finlands tappre söner,
hvilka rastlöst under hela kampanjen försvarat foster-
jorden. Nu syntes de af uttömda krafter och sorg
vacklande i sin gäng, afmagrade, likbleka, som skug-
gor af hvad de varit, med utslitna munderingar,
nästan barfotade, i snöslasket, med sänkta blickar
och upp och ned vända gevär, marchera efter det
dofva dånet af förstämda trummor. Långsamt och
dystra gingo de med dröjande steg, såsom en lik-
procession, ut genom Kajana tull âtbegrafningsplatsen.
Stadens invånare badade i tårar vid denna
bedröfliga anblick och vid det sorgliga afskedet, da
sista länken af det sexhundraåriga bandet afslets,
som fästat Finland vid dess modershjerta Sverige.
Den hemska tystnaden och de låga trummor-
nas slutna mullrande afbröts blott då och då af
de enkla klagoljud, som man hört af Finlands spar-
taner, då de vemodsfulle ropade: Hyvästi nyt,
Suomen niemi!*) hvarunder mången af dem hastigt
förde en blesserad arm åt ögat.
Desse tappre gingo en under stillestând sko-
ningslös tjenstgöring och många af dem en saker
*) Farväl du, Finska udde!
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
