Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 34. Moniuses Lisu
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
129
hennes väsende, då bon böd alla närvarande far-
väl, och bad om »förlåtelse, i fall hon felat emot
någon af dem.»
Sedan sade hon mildt till vakten, »att hon
nu var färdig att följa den,» och gick till häktet
med en spartanskas mod och hållning, som mån-
gen härdhjertad ansåg för sturskhet och förhärdelse.
Men huru säger den ömsinte skalden?
»Ömmen ej för dygden blott,
Nöden uti bojor sluten!
Tung som klippan är den lott:
Vara brottslig och förskjuten.« -
Da mörderskan frimodigt första gängen trädde
inför domstolen, syntes hon hvarken rädd eller
försagd, endast blek, lidande och undergifven den
dom henne väntade. Domstolens ledamöter och
den folkmassa, som samlats här för att se den
stora brottslingen, blefvo rörde af det djupt tjval-
fulla och hastigt åldriga uttrycket i hennes unga,
sköna ansigte, som eljest skulle inneburit en hä-
delse för skaparens måstarverk, i fallen sä stor syn-
derska kunnat döljas under denna oskuldsfulla yta.
Mörderskan svarade saktmodigt, tydligt och
redigt på alla domarens frågor. Mildrande sade
denne, sedan hon erkänt brottet:
»Ni har kanske af öfverilning, och ej med
uppsåt begått en sä fasaväckande gerning?»
»Tvärtom, herre,» svarade fangen, »har jag
begått mordet med ett länge närdt uppsåt och
med full öfverläggning. Jag vet att jag förtjenar la-
gens straff, och vill derföre tillstå hela mitt brott.»
»Hvad kunde förmå er till den rysliga ger-
ningen?» frågade domaren.
Hundrade Minnen. II. 9
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
