Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1. En enlevering i Österbotten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
9
lek, som är mitt allt, att detta vapen blir min
brud, eller du.»
»För guds skull!» ropade den arma flickan i
dödsångest, och ville fråntaga honom knifven.
Men han öfverhöljde den lilla handen med
brinnande kyssar och sade: »Icke sâ Maria, icke så
kan du rädda mig, englafticka! Men du kan det
likväl genom denna hand. Samtycker du gtt gifva mig
den! Lofvar du del inför den allseende Gudens
ögon, sä har du räddat mitt lif och dig sjelf un-
dan ett missfosters klor: ty han förtjenar ej nam-
net af menniska, den ät hvilken din far för pen-
ningar vill uppoffra dig. Samtycker du att följa
mig, sä fly vi i denna natt, och fara öfver till
Norrige, der vi lata viga oss. Din gamla trotje-
narinna skall följa med oss. Allt skall vara färdigt
för vår flykt redan klockan elfva denna afton. Sam-
tycker du, min evigt älskade? Eljest aro vi för-
lorade begge tvä.»
Vanmäktig af grät, låg den arma flickan i hans
famn. Hon såg intet annat medel till räddning,
an hans förslag. Hon bar den största afsky för
den man hennes far bestämt åt henne; men blott
tårar voro ännu hennes svar. Knäfallande bönföll
hennes älskare och besvor henne att rädda dem
begge; och med den vältaliga kärlekens varnfaste
böner lyckades det honom slutligen att få-hennes
samtycke till deras flykt. Han visste huru säkert
han kunde bygga på hennes ord, och full af för-
tjusning skyndade han att bereda allt till afresan.
Maria förblef hela dagen på sin kammare.
Med sorgligt alfvar och Lisas lillbjelp lade hon in
allt det hon kunde medtaga på färderi. Hemska
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>