Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1. En enlevering i Österbotten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
brusande strömmen i skummande fart forsar tätt
nedanföre. Vändningen der rnaste ske mycket var-
samt, pä det den åkande må undvika att blifva
störtad ilrân backens brant ned i de rasande böljorna.
S., som ensam kände den hotande faran, och
äfven huru omöjlig all mensklig hjelp nu var, ka-
stade en tröstlös blick mot höjden. Snart, hörde
han ett doft huller, och försvunna voro i samma
ögonblick de olyckliga reskamraterna för hans ögon :
täcksläden hade störtat i djupet.
Men mod och själsnärvaro öfvergafvo aldrig
S. i farans stund. 1 ett ögonblick var han ur slä-
den och skyndade ’efter. Dä han nedsprang utför
backen, såg han folk och hästar med hela åkdonet
kullstjelpt i forsen. Utan att besinna sig, sprang
han sjelf efter i böljorna.
Nu var hans första strid emot den starka
strömmen att nä släden, som genom sin tyngd
sjunkit och fastnat blott en famn ifrän iskanten,
på någon klippa. Släden lag pä sida. Ej ett ljud
af menniskoröst hördes. S. inslog det stora runda
fönstret pä dörren, som stod öfver de fradgande
böljorna; och med ett tag drog han igenom öpp-
ningen fram Maria, som syntes vara liflös. Var-
samt bar han henne till iskanten, der han sakta
nedlade den redan stelnade, och skyndade äter till
de andras frälsning. Nu hörde han till ,sin tröst
några klagoljud, och straxt derefter framstack eu
blank snusdosa i bredd med en kaffepanna ur det
öppna fönstret. Lisa räckte dessa med darrande
armar emot honom, utan att la fram ett ord, utom
voi! voi! voi!*) Medlidsamt bar han till isen ocksä
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
