Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 7. Runebergs barndom
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
kotnst föga annat kunde göra med deras ktiappâ
tillgångar, än underhålla lians studier i Wasa skola.
Ehuru den lilla Ludvigs lillighet en kort tid
nedstämdes af sorgen öfver hans farbrors bortgång,
återväcktes denna liflighet dock snart i del kära,
ehuru fattiga, föräldrahemmet, ibland fem yngre
syskon.
Runeberg skickades till Wasa skola i sällskap
med tre glada kamrater af samma aider, hvilka alla
skulle bebo ett rum. En gammal gumma sändes
med för att värda och hushålla för de öfverdådiga
gossarne, hvilka ej voro alldeles belåtna med sin
dams sällskap. De gjorde derföre den gamla vår-
darinnan tusende bekymmer och spratt, vid hvilka-
Ludvig alltid stod i spetsen, ehuru han var gum-
mans gunstling. Hon ville nemligen aldrig tro,
att den stilla och flitiga Ludvig kunde vara med
om de puts man gjorde henne, isynnerhet som
han alltid syntes vara hennes försvarare.
Men en dag visste ej »moster» (de gâfvo henne
detta namn) hvacl hon skulle tänka härom, då hen-
nes lustiga gossar höllo pä alt skrämma slag på
henne.
Denna gång hade de tradt långa pertor emel-
lan sparrarne i taket af det gammalmodiga rum,
som de bebodde. Då »moster» kom uppför trap-
porna med det brännande grötfatet till- supén, ro-
pade hon redan vid hvarje trappsteg: »släpp in
mig, gossar!» Da slog en af dem dörren vidöp-
pen, medan de tre andra med brak och buller
frän taket sönderbröto de torra trädstickorna, och
hennes Ludvig — föll krossad under spillrorna.
Med ett gällt nödrop fällde moster det ry-
kande grötfatet pä förstugugolfvet, och störtade
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
