Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Spridda scener från Uleåborgs brand d. 23 Maj 1822 - 18. Timboms död
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
18.
Timboms död.
Borgmästar Timbom låg illa sjuk. Utan sömn
hörde lian stormklockans första klang och räknade
med sitt vanliga lugn de hemska slagen. Borgmä-
staren bodde ej långt ifrån färgaren Papés gärd,
der elden först utbrast. Hans fru låg i närmaste
rummet, i djup sömn, men väcktes af larmtrumman.
»Timbom!» sade hon; »hör du trumman?»
»Ja», blef svaret.
»Hör du också att det klämtar?»
»Ja, gulle’», svarade den sjuke matt.
»Jag tror att elden är lös», sade frun.
»Ja, sä tror jag med», svarade borgmästaren.
»Ser du, alt det lyser som om elden vore i
värt tak?» fortfor frun.
»Ja, jag ser det», pustade den sjuke.
»Vet du hvart pigorna tagit vägen?»
»Nej», blef det matta svaret.
»Manne jag skulle stiga upp och kläda pä
mig?»
»Gör det, gulle’ mitt.»
»Men huru skall jag fä fast klädningen, när
pigorna sprungit bort, kanske för att se pä elden?»
»Kom hit, gulle’, sä skall jag hjelpa dig der-
med», sade den sjuke, dä dörren i detsamma ha-
stigt öppnades och flere af Timboms vänner m-
komrao med en bär, för att frälsa den sjuke frän
den sä nära hotande faran. Man begärde nycklar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
