Note: This work was first published in 1982, less than 70 years ago. Gunnar Myrdal died in 1987, less than 70 years ago. Therefore, this work is protected by copyright, restricting your legal rights to reproduce it. However, you are welcome to view it on screen, as you do now. Read more about copyright.
Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - IV. Kommunsammanslagningarna - 4. Fram emot "utvärderingen"
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
systematiskt.
Kommunaldemokratiska kommittén har efter mindre än ett år efter
dess tillsättande i ett delbetänkande, Utvärdering av
kommunindelningsreformen, framlagt ett forskningsprogram som kommittén med hjälp av
forskare vid universiteten ville företa. Regeringen har godtagit dess
förslag och "utvärderingen" är nu i full gång.
När jag som vetenskapsman kritiskt läst detta forskningsprogram,
saknar jag framför allt ett begripande och framhävande av hur
utvecklingen av kommunsammanslagningarna bara är en del av den
allmänna drift mot centralisering och storskalighet, som gjort sig gällande på
alla områden. Bland parallella utvecklingar ser jag närmast
tillskapandet av de mycket stora domstolsdistrikten och centraliseringen av
polisväsendet, men också vad som skett med kooperationen och
vägväsendet och tillkomsten av de stora sjukhusen och jätteuniversitetet i
Stockholm, o s v.
Ett studium av tillskapandet av de väldiga kommunerna kommer att
sakna perspektiv om inte denna förändring passas in i utvecklingen av
ett allmänt synsätt och handlingsmönster, vilket gripit omkring sig
under de sista årtiondena. Likheten i grundtendenser kommer att
driva mig att i denna bok ofta tala om "tidsandan". Den har en
gemensam grundorsak bl a i vad som centralt skett med
sammansättningen av riksdagen och villkoren för dess arbete, som allt skall
behandlas i andra delen av boken.
För att utvärderingen skall bli djupgående måste forskarna vara
medvetna om detta större sammanhang och dessutom frigöra sig från
en del apologetiska och förskönande föreställningar som fått utrymme
i forskningsprogrammet — "folkstyre", "partierna och andra
folkrörelser" etc; jag citerar från betänkandet — vilka illa passar in i en realistisk
beskrivning av vårt alltmer byråkratiserade och korporativistiska
samhälle. Jag har med den avsmak som är naturlig för en gammaldags
samhällsforskare märkt en motsvarande terminologisk försköning i en
del statsvetenskaplig litteratur om den nya konstitutionen — inte bara
den mera läroboksinriktade — och om intresseorganisationerna, de
politiska partierna och riksdagen.
Studiet av relationen mellan "de förtroendevalda och
tjänstemännen" får inte förbigå att i Sverige tjänstemän kan bli valda och ibland
blir valda till förtroendeförsamlingarna. Till den normalt föreliggande
makt tjänstemännen har på grund av sin heltidssysselsättning med de
praktiska problemen och sin utbildning och sakkunskap, kommer
dessutom även de nyligen tillkomna regler, som i programmet antydes
som "nya problem i samband med företagsdemokratin", alltså
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
