Note: This work was first published in 1982, less than 70 years ago. Gunnar Myrdal died in 1987, less than 70 years ago. Therefore, this work is protected by copyright, restricting your legal rights to reproduce it. However, you are welcome to view it on screen, as you do now. Read more about copyright.
Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - V. Den nya konstitutionen - 2. I Förenta staterna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
huvuddrag bestått oförändrad och har förvärvat en hävd, som
omöjliggör genomgripande förändringar. En nyskrivning av den art vi
företagit oss i Sverige vore utesluten.
Landets styrelsesätt är icke parlamentariskt och således alldeles olikt
det svenska. Den grundläggande principen, medvetet åsyftad vid
konstitutionens tillkomst och värnad genom tiderna, är att förhindra och i
alla händelser försvåra och fördröja politiska beslut, en bekymmersam
sak för resten av världen som i så mycket beror av vad Förenta staterna
tar sig till eller underlåter att göra.
Avgörande är maktdelningen mellan de två husen i kongressen,
mellan dem och den folkvalda presidenten, och mellan alla dessa och
den högsta domstolen. Härtill kommer en hel del speciella regler i
konstitutionen, t ex den unika och för regeringens utrikespolitiska
handlande ytterligt hämmande regeln att ratificeringen av
internationella avtal erfordrar beslut i senaten, fattat med minst två tredjedels
majoritet.
Av gammal tradition dominerar två politiska partier, det
Demokratiska och det Republikanska. Dessa båda partier är ytterligt lösa och
blir sammanhållna egentligen bara vid valet av presidenten vart fjärde
år. Den inre splittringen inom båda partierna har under de senaste
åren tenderat att öka och kongressen har mer och mer upplösts i
smärre åsiktsgrupper i olika frågor, i förbund med alla slags
organiserade påtryckningsintressen som påverkar dem utifrån.
En betydelsefull kvarstående och på senare tid snarast förstärkt
olikhet gentemot hela resten av västvärlden är det mycket låga
valdeltagandet. Vid presidentval håller det sig bara litet över femtio procent
av de röstberättigade och tendensen har varit i sjunkande. Ronald
Reagan vann förra valet genom vad som allmänt uppfattades som ett
jordskred men bara mindre än 27 procent av de röstberättigade gav
honom sin röst. I ett kongressval deltar ofta en än mindre del av de
röstberättigade. Valdeltagandet i delstats- och lokala val är vanligen än
lägre. Delvis är det låga valdeltagandet en följd av kravet på
individuell registrering långt före valet. Oavsett förklaringen är det i stort sett
de fattiga som minst röstar. Och de av dem som röstar styrs ofta av de
"politiska maskinerna", en företeelse till vilken vi i Europa inte har en
egentlig motsvarighet.
De förmögenhets- och inkomststreck som ursprungligen gällde
försvarades som garantier för att makten skulle ligga hos "de förmögna, de
välborna och de kapabla". Sedan dessa streck avskaffats, tidigare än i
Europa, och så småningom även många hinder som uppställdes för
registrering upphävts, har det faktiskt bestående låga valdeltagandet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
