118 (Hur styrs landet?)

Note: This work was first published in 1982, less than 70 years ago. Gunnar Myrdal died in 1987, less than 70 years ago. Therefore, this work is protected by copyright, restricting your legal rights to reproduce it. However, you are welcome to view it on screen, as you do now. Read more about copyright.

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - V. Den nya konstitutionen - 16. Procentspärrarna - 17. Riksdagens storlek

scanned image

<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

på exakt millimeterrättvisa som eljest varit vägledande vid den nya
konstitutionens författande. Avsteget är ett annat exempel på de
etablerade partiernas samarbete, när vad som uppfattas som deras
partiintressen sammanlöper.

Det har blivit vanligt att hänvisa till Danmark, där spärren satts så
lågt som till två procent och där det blivit ett stort antal småpartier i
folketinget. Men svårigheten att där skapa ett fast underlag för en
handlingskraftig regering beror ju i första hand på egendomligheten i
Danmark att ha fått ett Glistrup-parti, som inget annat parti önskat ett
organiserat samarbete med. Men de har dock en så stor del av rösterna
i folketinget, att de kan hindra en majoritetsbildning.

Jag kanske får inskjuta, att den kritiska inställning till de etablerade
partiapparaterna som framskymtar här och på andra ställen i boken
beror på hur annorlunda de politiska partierna kommit att bli och
fungera under de så småningom radikalt förändrade förhållanden
ifråga om riksdagens sammansättning och arbetet i riksdagen, som
skall utredas i den andra delen. Efter dessa förändringar har jag svårt
att oförbehållsamt se de etablerade partiernas samfällda intressen som
fördelaktiga för en levande demokrati.

Utanför Europa har jag aldrig påträffat en spärregel och aldrig hört
talas om att någon velat ha en sådan.

17 Riksdagens storlek

Det är inte min avsikt att i denna bok, som skall avhandla så många
andra frågor av större betydelse för hur landet styrs än konstitutionen,
genomgå alla tvivelaktiga regler som i stort antal inrymts i dess
vidlyftiga text. Men jag kan inte förbigå de vanskligheter som skapades
genom den alltför stora riksdag vi fått, först 350, nu 349 ledamöter.

Särskilt med de oavbrutet förbättrade kommunikationerna och den
stora rörligheten hos befolkningen i landet är det svårt att se något
annat skäl för denna så stora riksdag än riksdagsmännens generositet
mot varandra: att vilja unna plats för alla medlemmar av den då
avskaffade första kammaren, som kunde vilja stanna kvar i politiken.
Tage Erlander har en gång, när jag frågade honom, bekräftat att det
var så man resonerade. Att antalet riksdagsmän inte betyder en
minskning utan en ökning av arbetsbördan i riksdagen skall beröras när jag i
andra delen kommer att diskutera hur riksdagen arbetar.

House of Commons i England har visserligen över 600 ledamöter.

<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>

Project Runeberg, Sun Dec 10 08:13:29 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >> https://runeberg.org/hurstyrs/0118.html

		Hur styrs landet? / 118 (1982) Author: Gunnar Myrdal Table of Contents / Innehåll \| << Previous \| Next >>
	Project Runeberg \| Catalog \| Recent Changes \| Donate \| Comments? \|