Note: This work was first published in 1982, less than 70 years ago. Gunnar Myrdal died in 1987, less than 70 years ago. Therefore, this work is protected by copyright, restricting your legal rights to reproduce it. However, you are welcome to view it on screen, as you do now. Read more about copyright.
Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - V. Den nya konstitutionen - 20. Krig eller krigsfara
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
verkligen ordnat det bra för ockupanten redan i förväg."
Jag delar hans kritiska uppfattning. Med de regler, som utarbetats
för styrelsen av landet under ockupation, har man också öppnat
möjligheten, att landet skulle kunna få två regeringar: en flyktingregering
utomlands och en hemmaregering, den senare utsedd av den
rumpriksdag för vilken regler givits. Vi kan t o m få två "statschefer", av
vilka, om den ordinarie statschefen följt regeringen utomlands, den
hemmavarande får utses av hemmariksdagen och bli vad
regeringsformen fantasifullt kallat "riksföreståndare".
Dessa bestämmelser för det fall att landet fallit i fiendens våld och
helt ockuperats, är i och för sig i högsta grad betänkliga, och hela
konstruktionen förbiser den uppenbara möjligheten att vi skulle lyckas
få en flyktingregering.
Huvuddelen av kapitlet är emellertid ägnat åt en vidlyftig och
ingående regelbindning för bemästrandet av olika svårigheter, som vi
skulle möta för det fall att vi fortfarande är i krig och att endast en del
av landet ockuperats.
Jag vill först påpeka, att med all den fantasikraft och vilja till
utförlighet som de påhittiga grundlagsstiftarna kunnat mobilisera för att
förutse de svårigheter, som i sådant fall kan uppkomma för en enkel
tillämpning av konstitutionens regler, kan med nödvändighet även de
i detta kapitel utmejslade tillfällighetsreglerna inte på långt när vara
tillräckliga. Det kan säkert förutses, att vi ändå i sista hand bleve
hänvisade till att handla efter nödrätt. Ett begripande av detta
sakförhållande skymtar inte i detta juristiska kapitel.
Ännu värre är emellertid att reglerna bundits till den outtalade
förutsättningen, att vad som hotar oss är en invasion och ockupation,
helt eller delvis.
Det är sant att detta krigsfall i förra världskriget var vad som då
övergick många länder och som under långa år hotade oss i Sverige.
Vårt militärpolitiska etablissemang har dröjt sig kvar i farhågorna för
invasion, och vårt försvar har organiserats i enlighet därmed. Detta
bekräftar det gamla talesättet, att både generaler och politiker ofta, om
inte vanligen, rustar för det förra kriget.
Sedan dess har emellertid en radikal förändring i den militära
teknologin ägt rum, som gör invasion överflödig om avsikten är att betvinga
ett litet land som vårt. Förändringen består i första hand i tillkomsten
av fjärrvapen: de högt flygande, obemannade, träffsäkra, ballistiska
lång- och medeldistansmissiler, liksom kryssningsmissiler som är
lågflygande, aerodynamiska, alla kanske försedda med kärnladdning.
Även en s k konventionell bombladdning är tillräcklig för att förstöra
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
