Note:
This work was first published in 1982, less than 70 years ago.
Gunnar Myrdal died in 1987, less than 70 years ago.
Therefore, this work is protected by copyright,
restricting your legal rights to reproduce it.
However, you are welcome to view it on screen, as you do now.
Read more about copyright.
Full resolution (TIFF)
- On this page / på denna sida
- VII. Stockholmsskolan
- 10. Skillnader i politisk situation
- 11. Statsbudgetens balansering
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
genomtänkt välfärdsprogram. Det var ju först genom Beveridge som
England fick en genomtänkt ideologi och en teori för en utjämnande
och tryggande välfärdspolitik. Beveridge var liberal och hade en gång
stått som parlamentskandidat men förlorat. Jag minns väl hur Beveridge
när han kom på besök till Sverige efter kriget litet förvånat
konstaterade, att vi hade mycket att lära ut och han själv att ta vara på för
hemmabruk.
Låt mig även tillägga att Bertil Ohlin under sina sista år, när han var
friare att ägna sig åt vetenskapligt arbete, hade som huvudsakligt
intresse att utreda och klarlägga på vad sätt vi svenska ekonomer på
trettiotalet var före Keynes och hans efterföljare. Sedan jag mot slutet
av sjuttiotalet kommit hem från flera års engagemang i Amerika, sökte
Bertil Ohlin intressera mig för dessa frågor. Jag är rädd att jag då inte
bistod honom så mycket som jag kunnat och han ville. Jag visade mig
då nog för bortvänd från dessa gamla upplevelser. Jag arbetade ju som
vanligt med nya problem.
11 Statsbudgetens balansering
Jag återkommer till frågan om statsbudgetens balansering. Det var mot
den nedärvda principen att denna balansering skulle ske årligen som
den socialdemokratiska regeringen medvetet, avsiktligt och med en
teoretisk motivering bröt i sin första statsverksproposition i januari
1933. Den ville driva en expansionistisk finanspolitik under
depressionen och hade därvid stöd av oss unga ekonomer i Stockholmsskolan.
Det innebar underbalansering av statsbudgeten. Men vi stod
fortfarande fast vid att budgeten skulle vara balanserad, fastän inte år efter år
utan över en fullständig konjunkturcykel.
Kritiken från konservativt håll och från de äldre ekonomerna av vår
nya balanseringsprincip utgick från den traditionella teorin att det inte
var möjligt att öka efterfrågan på ett håll utan att orsaka en minskning
på andra håll.
Men mera direkt hävdade de att underbalanseringen försämrade
statens förmögenhetsställning. Det var därför viktigt för oss att
fasthålla, att en underbalansering under en depression skulle fullständigt
betalas med en överbalansering när tiderna blev bättre. Vi hade ingen
avsikt att förändra statens förmögenhetsställning, allra minst att
försämra den.
På båda sidor av denna debatt utgick vi således från önskemålet om
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sun Dec 10 08:13:29 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/hurstyrs/0174.html
