Note: This work was first published in 1982, less than 70 years ago. Gunnar Myrdal died in 1987, less than 70 years ago. Therefore, this work is protected by copyright, restricting your legal rights to reproduce it. However, you are welcome to view it on screen, as you do now. Read more about copyright.
Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - VIII. Partiet kunde ändra uppfattning - 2. En lång mellanperiod av skilda meningar - 3. Bottenskoleidealets återupplivande och slutlig samling kring en handlingslinje
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
menade att den kunde främjas genom att ett större antal av barn och
ungdomar från de breda lagren ginge över till läroverksutbildningen.
Han ville göra detta möjligt genom ekonomiskt bistånd.1
Å andra sidan menade Gunnar Hirdman och andra i
folkbildningsrörelsen att det inte vore lyckligt att arbetarklassen skulle berövas sina
begåvningar. Så inte heller de hade större entusiasm för
bottenskolereformen. I riksdagen var det nog många socialdemokrater och
bondeförbundare, som också innerst inne var rädda för en intellektuell
utarmning av de breda kroppsarbetande folklagren. Och de kunde
tänka på hur de själva genom självstudier och sin verksamhet i
organisationerna och kommunernas styrelser blivit bildade nog.
Särskilt inom socialdemokratin blev genom trycket av kriserna på
tjugo- och trettiotalen intresset snävt inriktat på de ekonomiska och
välfärdspolitiska frågorna. Skolfrågan tenderade att tappas bort.
När jag nu tänker över saken, tror jag att en huvudsaklig orsak
till att kravet på en enhetlig bottenskola under denna tid förlorade sin
politiska kraft var att folkskollärarna vek från sin tidigare roll som
ledare i alla folkrörelser. Sveriges allmänna folkskollärarförening, som
hade haft bottenskolans genomförande som huvudsträvan, bröts
sönder i intresseorganisationer inriktade på att försvara de olika
lärargruppernas löner och andra förmåner men med mindre intresse för
skolpolitiska reformer.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
