- Project Runeberg -  Hur styrs landet? /
185

(1982) [MARC] Author: Gunnar Myrdal
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   
Note: This work was first published in 1982, less than 70 years ago. Gunnar Myrdal died in 1987, less than 70 years ago. Therefore, this work is protected by copyright, restricting your legal rights to reproduce it. However, you are welcome to view it on screen, as you do now. Read more about copyright.

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - VIII. Partiet kunde ändra uppfattning - 3. Bottenskoleidealets återupplivande och slutlig samling kring en handlingslinje - 4. Jordbruket

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

den nya radikala andans linje. Alva talade för den och framhöll att
partiet som parti hade förlorat initiativet i skolpolitiken. Motionen
avslogs. Men en majoritet gick dock med på att, utan att då binda
partiet för en bestämd linje, en särskild kommitté skulle tillsättas för att
utarbeta ett skolprogram för partiet.

I kommittén ingick Alva och hon fick i uppdrag att för partiet
utarbeta förslag till ett program i skolfrågan. Det gick naturligtvis klart
på bottenskolelinjen, fick bifall i kommittén och framlades på hösten
1945.

Tiden var nu mogen för tillsättandet av 1946 års Skolkommission,
där Alva nog blev själen. Stellan Arvidsson bytte ståndpunkt och
sällade sig till reformatorerna. I kommissionens redan 1948 framlagda
principbetänkande föreslogs en nioårig obligatorisk enhetsskola. I
stora drag överensstämde förslaget med vad redan 1918 års
Skolkommission hade föreslagit men som det då efteråt inte lyckats hålla partiet
samlat kring.

Åsiktsutvecklingen hade nu blivit så kraftfull att betänkandet från
denna parlamentariskt sammansatta kommission kunde bli enhälligt.
Som utomstående kan jag bara berätta, att jag under tiden hört från
Alva, hur hon efter långa förtroliga samtal lyckats helt omvända
bondeförbundaren Ivar Persson i Skabersjö. Han blev så mogen att vara
ecklesiastikminister i koalitionsregeringen från 1951.

Bottenskoletanken var bara kärnan i en helt ny filosofi om skolans
mål och medel. I vad grad denna nya syn kommit att delvis
förverkligas men delvis förfuskas skall jag återkomma till i andra delen.

4 Jordbruket



Annars gick det inte alltid så förtvivlat sakta för partiet att efter
diskussion omorientera sig. Ett exempel är partiets ändrade inställning till
jordbruket 1933.

Partiet hade aldrig haft en klar jordbrukspolitik men bara en vag
frihandelsinställning och en känsla av att bönderna inte var "vårt
folk". Per Edvin Sköld hade varit med i Tull- och traktatkommittén och
från den store pedagogen Eli F. Heckscher, som var den ledande
ideologen i denna kommitté, förvärvat en mycket ensidig
frihandelsinställning. Det var Heckscher som i sin vilja till intellektuell klarhet
rubricerat en av sina tidningsartiklar i DN: "Varför behöver vi
bönder?" I valstriden hösten 1932 hade från socialdemokraternas sida den

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 08:13:29 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/hurstyrs/0185.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free