Note:
This work was first published in 1982, less than 70 years ago.
Gunnar Myrdal died in 1987, less than 70 years ago.
Therefore, this work is protected by copyright,
restricting your legal rights to reproduce it.
However, you are welcome to view it on screen, as you do now.
Read more about copyright.
Full resolution (TIFF)
- On this page / på denna sida
- VIII. Partiet kunde ändra uppfattning
- 14. Krav på historieforskning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
14 Krav på historieforskning
Som naturligt är i en framställning om en gången tids politik i Sverige
byggd på bara en mans minne av några korta år, blir den allt annat än
fullständig. Den blir också i den meningen egocentrisk att den inriktas
på frågor där minnesberättaren själv varit verksam. Men förvisso var
vissa av dessa frågor — penning- och budgetpolitiken,
jordbrukspolitiken, befolknings- och familjepolitiken, bostadspolitiken och
kvinnofrågan, allmänt välfärdspolitikens inriktning och uppläggning och
dess inriktning på familjepolitik, samt för Alvas räkning skolpolitiken
fram till och med 1946 års Skolkommission — ganska centrala i denna
gångna tid, fastän naturligtvis på långa vägar inte täckande hela det
politiska fältet. I de följande kapitlen kommer jag att redogöra för en
del andra frågor, där jag också kan stödja mig på minnen från en
medlevande.
Min bortovaro därefter från både vetenskapligt och politiskt arbete
med svenska problem under flera decennier har naturligtvis tenderat
att lämna i glömska viktiga led i den tidens politiska historia om vad
som faktiskt då skett och hur det verkligen gått till.
De memoarer av svenska politiker som jag läst eller tittat på efter
författandet av denna bok (se kap. X, fotnot 10) har, som ganska
naturligt är, varit tillrättalagda framförallt genom vad de utelämnat.
Även historieskrivningen finner jag ibland tillvriden och med
systematiska luckor, rentav utan djupare förståelse för hur förhållandena
politiskt då låg till, d v s gjorda utan historiskt sinne, vilket är allvarligt
just i den vetenskapen.
Mera allmänt vill det synas mig som om en del på senare tid
publicerade bidrag till vad som ibland kommit att kallas nutidshistoria, och
som jag råkat se, fått vara slappa i metodisk disciplin. Ibland har jag
tyckt att det ställts lägre krav på både källkritik och verklig inlevelse i
dessa arbeten än som blivit standard i arbeten om förhållanden och
utvecklingar längre tillbaka.
Min kritik gäller i första hand vissa bidrag till nutidsforskningen
gjorda av icke tillräckligt historiskt utbildade författare inom stats- och
samhällsvetenskaparna, som kommit under mina ögon. Den rikligare
tillgången till statistik, som dock inte framställts för att tjäna
forskningen och därför regelbundet är ofullständig från forskningens synpunkt,
har tillsammans med datatekniken frestat till lättfärdiga
frågeställningar och materialanalys.
Jag tror att det i detta läge vore betydelsefullt att utbildade historiker
av facket i högre grad ägnade tid åt kritisk granskning av denna nu
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sun Dec 10 08:13:29 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/hurstyrs/0202.html
