Note:
This work was first published in 1982, less than 70 years ago.
Gunnar Myrdal died in 1987, less than 70 years ago.
Therefore, this work is protected by copyright,
restricting your legal rights to reproduce it.
However, you are welcome to view it on screen, as you do now.
Read more about copyright.
Full resolution (TIFF)
- On this page / på denna sida
- Bilaga till kapitel V om den nya konstitutionen
- 7. Efter representationsreformen
- 8. Principfrågan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
överrepresentation de hade haft på ståndsriksdagens tid. Framförallt från städerna valdes
dock alltid ett litet antal högre tjänstemän. Detta mönster kvarstod för
avsevärd tid även efter den allmänna rösträttens genomförande. Dessa
generaldirektörer, landshövdingar, byråchefer, m fl valdes ursprungligen med
borgerliga röster, men gradvis mer och mer också med socialdemokratiska.
Nästa stora förändring ligger alldeles bakom oss: Verkningarna av den
ökade arbetsbördan och riksdagstidens utsträckning till största delen av året,
som skall utredas i andra delen. När det blev ett heltidsyrke att vara
riksdagsman kom riksdagen mer och mer att fyllas av lägre tjänstemän och
funktionärer i intresseorganisationerna. Högre tjänstemän kan nu inte längre heller låta
sig väljas, om de är angelägna om att sköta sina viktiga ämbeten. Men lägre
offentliga tjänstemän och funktionärer i intresseorganisationerna blir i ökad
grad valda och några av dem kan då göra karriär inom riksdagen.
Uteslutnings- och tilldragningsprocesserna är ännu inte helt avslutade.
8 Principfrågan
Genom samhällsutvecklingen har offentliga tjänstemän och funktionärer blivit
en allt större del av den vuxna befolkningen. Detta gör sig gällande i en
motsvarande större andel i valmanskåren, vilket är elementär demokrati.
Frågan är, om de också skall kunna väljas till folkrepresentanter. Jag tänker i
första hand på riksdagen, men resonemanget gäller även de kommunala
förtroendeförsamlingarna. Ökningen av organisationsfunktionärerna ingår i
utvecklingen mot det korporativistiska samhället, som också skall analyseras i
andra delen.
Jag har erkänt att på trettiotalet var jag inte medveten om betydelsen av
denna principfråga. Riksdagen såg på den tiden också annorlunda ut än den
heltidsarbetande riksdagen av i dag.
Jag är medveten om att vår riksdag sådan den kommit att sammansättas inte
kan väntas så gå emot hela vår tradition och än viktigare de etablerade
intressena, genom att utesluta offentliga tjänstemän och
organisationsfunktionärer från valbarhet. Riksdagen har mer och mer blivit en del av vår
korporativistiska byråkrati i vidare bemärkelse, som härigenom tenderat att bli
självstyrande.
Men principfrågan står kvar. Borde det inte hållas en klarare särskillnad
mellan två olika funktioner, å ena sidan att politiskt besluta om hur landet skall
styras, å andra sidan att verkställa dessa beslut genom administration. För
enkelhets skull talar jag i fortsättningen bara om de offentliga tjänstemännens
valbarhet.
Även utan att vara valbara och representerade i folkrepresentationerna har
tjänstemännen en mycket stor makt över de administrativa beslut som
oavbrutet fattas och hur de verkställes. Detta gäller inte minst i kommunerna.
Genom sin utbildning och erfarenhet kan de i hög grad styra vad som
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sun Dec 10 08:13:29 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/hurstyrs/0254.html
