Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Register - Ljuskronor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Ljuskronor, färgspel 646.
Ljuskällor 584, 595, 601;
— ljusstyrkans uppmätning 604;
— olika slag 585;
— jfr Kroppar, själflysande.
Ljuslåga 325, fig. 87;
— flämtande 342;
— kalla föremåls beslående med imma 340;
— lysande i öfre delen, orsaker 331;
— utsläckes, då man blåser på dem, hvarför? 343.
Ljusos 360.
Ljussläckare 354.
Ljusstrålar 215, 572, 590;
— antal i spektrum 640;
— divergerande 611;
— gång i ett teleskop 718, fig. 153;
— — i ögat 666, fig. 126,127,129;
— — vid hägring 710, fig. 149,150;
— kunna skiljas från värmestrålar 589;
— reflexion 617—620;
— — i vatten 617, 618;
— jfr Ljus.
Ljusstyrka, ljuskällors, uppmätning 604;
— enhet 606.
Ljustjufvar 358.
Ljusvekar, aska 357.
Ljusvibrationer 215, 556.
Ljusår 78.
Lodjuret (stjernbild) fig. 34.
Lokomobiler 57;
— jfr Ångmaskiner.
Lokomotiv 58;
— hvirflande rök 300;
— hästkrafter 58;
— jfr Ångmaskiner.
Louper 715;
— jfr Förstoringsglas.
Luft, atmosfärisk, beståndsdelar 1028;
— behöflig för ljuds fortplantning 160;
— beståndsdel i vatten 1012;
— cirkulation genom en dörröppning 969;
— — i ett rum 968;
— elektricitetens uppkomst 765;
— elektrisk, Dalibards experiment 764, fig. 183;
— fuktig 465;
— — elektrisk ledare 736;
— — kristallers sönderflytande 498;
— fuktighet 893, 971;
— förskämning genom andningsprocessen 970;
— i källare och brunnar 1058;
— kyler, fast dålig värmeledare 534;
— kännes hetast ofvanom en låga 341;
— torr, oledare 736, 742;
— utvidgning genom uppvärmning 384, 393, 394;
— varm, värmeledning med 389;
— varmare än vatten af samma temperatur 550;
— jfr Luften, Luftvexling.
Luftballonger, jordens dragningskraft 3;
— stigande i höjden, orsaker 33, 69.
Luftelektricitet 763—765.
Luften, afsvalning efter regn 459;
— blandning, ej kem. förening mellan syre o. qväfve 1031;
— färg 721;
— likartad sammansättning i hela atmosfären 1029;
— luftpartiklarnes banor kring ett stormcentrum 979, fig. 258;
— qväfvets betydelse 1030;
— renas genom regn 936;
— sammansättning 259;
— solvärmets inflytande 557;
— temperatur 918;
— — markens betydelse 558;
— tryck på en fullväxt menniska 881;
— tryckets angifvande 880;
— ångas försvinnande 496;
— jfr Luft, Lufttryck, Luftvibrationer.
Luftkrets, se Atmosfär.
Luftperspektiv 712.
Lufttryck 875;
— förändrande med höjden 883;
— praktisk användning 888;
— uppkomst 877;
— ändringar 956;
— jfr Luften.
Luftvexling 967;
— jfr Luft, Ventilation.
Luftvibrationer i blåsinstrument 200;
— jfr Luften.
Lukt, af elektricitetsmaskiner 762;
— af ost 1271.
Lummer 1044.
Lungor 1303.
Lustgas (qväfoxidul) 1035.
Lutfisk, förorsakar silfverskedars svartnande, hvarför? 1190.
Lyftkranar 36, fig. 19.
Lyktgubbar 1090, fig. 270.
Lymfkärl 1260.
Lymfkörtlar 1260.
Lyran (stjernbild) 78, 86, fig. 34.
Lysgas, beredning 350;
— beståndsdelar 349.
Lysmaskar lysa ej om dagen 601.
Lysämnen, gasformiga, produkter 336.
Lågor 324, 328;
— blå, öfver en glödhög, orsaker 274;
— ej lysande i de yttersta delarne 332;
— inre delen ofärgad o. genomskinlig 329;
— känsliga 333, fig. 89;
— nedersta delen blå o. genomskinlig 326;
— olika lysförmåga 338;
— oljors uppkomst 335;
— sammansättning 325;
— sjungande 333, fig. 88;
— — o. dansande 333;
— små, från brinnande ved- o. kolstycken 273;
— stiga i höjden, orsaker 269;
— tillspetsning i toppen 339;
— uppkomst 323, 335;
— värmeutstrålning 341;
— jfr Gas-, Ljuslågor.
Långsynthet (presbyopi) 668, 669.
Läpp i orgelpipor 200.
Läten 203;
— jfr Ljud, Tal.
Löf, vissna, hvarför gula? 696.
Lödighet, silfvers 1208.
Löpe 1249, 1251, 1274;
— jfr Ostlöpe.
Magasin, magnetiskt 724, fig. 160.
Magelhaens sund, snögräns 561.
Magnesia, beståndsdel i vatten 1012.
Magnesium, beståndsdel i solen 653.
Magneter 723;
— ampéreska strömmar 852, fig. 219;
— egenskaper 721;
— förfärdigande 722;
— konstgjorda 720;
— kraftens försvagande 726;
— kraftlinier 721, fig. 155;
— magnetiskt magasin 724;
— med armering 722, fig. 156;
— naturliga 720;
— polernas dragningskraft 721, fig. 154;
— jfr Elektro-, Stålmagneter.
Magnetinduktion 858, fig. 224.
Magnetisering 723, 852;
— genom strykning 722, 853, fig. 157—159;
— medels galvanisk ström 853, fig. 220;
— ståls 853.
Magnetism 723, 852;
— magnetiskt magasin 724, fig. 160;
- o. elektricitet 720—873;
— samband med galvanism 852;
— jfr Elektro-, Jordmagnetism.
Magnetnålar, afvikning 834;
— riktning i norr o. söder 727.
Magnetsten 720.
Majs, stärkelse 1242.
Malakit 1160.
Malt 1285;
— beredning 1286.
Maltas 1284, 1286;
— jfr Maltsocker.
Maltkorn 1286, fig. 286.
Maltsocker 1235, 1284, 1285;
— jfr Maltas.
Malus, upptäckande af ljusets polarisation 657.
Mammutdjur 1228.
Mandelolja, smältpunkt 509.
Mandlar, kasein 1251.
Maneter, fosforescens 1091.
Mangan, beståndsdel i solen 653.
Manganoxidul, beståndsdel i vatten 1012.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
