- Project Runeberg -  Hvarför? och Huru? Nyckel till naturvetenskaperna /
xiii

(1890) [MARC] Author: Ebenezer Cobham Brewer, François Napoléon Marie Moigno, Henri de Parville, Thore Kahlmeter
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Register - Maranhao ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Maranhao, årlig regnmängd 933.
Mariotte, mariotteska försöket 672, fig. 130;
— upptäckt af blinda fläcken i ögat 672.
Marken, betydelse för luftens temperatur 558;
— snöns betydelse för temperaturen 552;
— söndersprickande vid köld 241;
— temperatur 546;
— jfr Jordskorpan.
Marmor kännes kall, hvarför? 529.
Marmorskifvor, vinfläckars verkan 1063.
Mars (planet) 136, 139;
— bebodd? 141;
— o. jorden 139, fig. 58;
— sedd i kikare 139, fig. 59;
— sydpol 139, fig. 60.
Martins, om ljudets fortplantningshastighet 167.
Martinstål 1143.
Maskindelar, rörliga, smörjning 371.
Maskiner 27;
— dynamo-elektriska, se Dynamomaskiner ;
— — jfr Induktionsmaskiner;
— effekt 44;
— hästkrafter 41;
— magneto-elektriska 859;
— — jfr Alliance-maskiner;
— onyttigt motstånd 43;
— jfr Elektricitets-, Gas-, Is-, Varmlufts-, Ångmaskiner.
Massa, förhållande till kroppars kraft o. hastighet 20;
— o. vigt, skilnad 21.
Mastodonter 1228.
Masugnar 1138.
Materia 987;
— oförstörbar 989;
— tröghet 2;
— jfr Kropp.
Matriser 841, 842.
Maträtter, i zinkkärl, förvaring 1182;
— sura, kokning i oförtenta kopparkärl 1162;
— svalna, om man blåser på dem, hvarför? 564;
— jfr Födoämnen.
Maximiintension, vattenångas 893.
Maximitermometer 891.
Mayer om värmet 209.
Medelbarometerstånd 880;
— i vattenbarometrar 882.
Medelhafvet, salthalt 1023;
— siroccovind 966.
Medelsol 118.
Medelsolsdygn 118,
Medium 627, 633, 712;
— ljusets brytning 628.
Mekanik 1—76;
— mekaniska förändringar, värmekällor 212;
— mekaniskt arbete 38, 39.
Melsen, åskledare 803, fig. 190.
Menniskokroppen, normaltemperatur 454;
— specifik vigt 71;
— upphettning 531.
Menniskor, fullväxta, behof af luft i timmen 967, 970;
— — förbrukning af syrgas i timmen 970;
— — lufttryck 881.
— första säkra spår 1228.
Mergel 1128, 1130.
Merkurius (planet) 136—138.
Mesost 1273.
Metallbägare, hållbarhet mot hetta 423.
Metaller, elektriska ledare 736;
— goda värmereflektorer 577;
— grundämnen 999;
— hopsmältning till legeringar 1163;
— ledningsmotstånd 831;
— oxider 1005;
— strålningsförmåga 567;
— vigtigaste 1001;
— värmeledare 522, 532;
— värmeledningsförmåga 519.
Metallkärl, kokning 482;
— jfr Kokkärl.
Metall massor, skydd under åskväder 783, 784.
Metalloider, förnämsta 1000;
— grundämnen 999.
Metalltermometrar, Bréguets 429, fig. 96.
Metan 1067.
Meteorer 152.
Meteorologi 874 — 986.
Meteorstenar 149.
Mexiko, gediget silfver 1188.
Mikrober 1305;
— jfr Mikroorganismer.
Mikrofoner 871, 872.
Mikroorganismer 1019, 1305, 1308;
— jfr Baciller, Bakterier, Jästsvampar, Mikrober.
Mikroskop 719;
— jfr Kikare.
Milor, se Kolmilor.
Mineral, betuminösa 1046;
— kiselsyrade 1099;
— skilnad från bergarter 1218.
Mineralvatten 1013.
Minimitermometrar 892.
Minor, antändning 761.
Missvisning, kompassens 730;
— jfr Deklination.
Mist, se Dimma.
Mjälte 1260.
Mjöl, beståndsdelar 1278;
— förändringar, innan det förtäres som bröd 1279;
— jfr Hvetemjöl.
Mjölk, beståndsdelar 1262;
— hvarför hvit? 1264;
— kasein 1251;
— kokt, skinnbildning 1270;
— kondenserad 1264;
— skumning 1266;
— surnande 1267, 1268;
— Öfverkokning 492.
Mjölkglas 1105.
Mjölksocker 1235, 1262.
Mjölksyra 1267, 1279.
Mjölksyrejäsning 1304.
Molekyler 25, 987;
— atomernas sammanhållningskraft 990;
— vibrationsrörelse 221;
— jfr Etermolekyler.
Moln 899, 916, 918;
— betecknande å synoptiska kartor 977;
— form 925, fig. 245;
— färg 922;
— färgförändring 924;
— hastighet 927;
— höga, schema 926;
— höjd öfver jorden 919;
— indelning 926;
— kunna sväfva fritt i luften, hvarför? 921;
— låga, schema 926;
— plötsligt framträdande på himmeln 920;
— jfr Åskmoln.
Moncel, du, mikrofon 871, 872.
Monsuner 964;
— jfr Vindar.
Montgolfier, luftballonger 391.
Montgolfierer 390, 391.
Morgonrodnad 714.
Morgonstjernan, se Venus.
Morse, skrifapparat 865, fig. 228;
— telegraf 865.
Motgift vid kopparförgiftning 1161.
Motstånd, onyttigt, hos maskiner 43.
Mottagningsapparater 865.
Mottagningstelefon (receptor) 870, 872.
Murbruk 972;
— blandning af kalk o. sand 1125, 1126.
Murningsarbete bör ej fortsättas, då det är fryskallt, hvarför? 240.
Murtegel, hvarför rödt? 1135.
Muskelfibrin 1252;
— jfr Myosin.
Muskelkraft 49.
Muskler 1298, fig. 288.
Musschenbroek, laddflaska 753;
— vattens upphettning till 100° 478.
Myntsilfver, lödighet 1208.
Myopi, se Närsynthet.
Myosin 1252, 1298, 1299;
— jfr Muskelfibrin.
Myrmalm 1137, 1151.
Månar, Jupiters, Mars’, Neptunus’, Saturnus’ 139;
— jfr Drabanter, Månen.
Månberg 121.
Månen 121, fig, 48—50;
— afspegling i vatten 626;
— afstånd från jorden 125;
— faser 72, 123, fig. 51;
— inflytande på jorden 125;

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 08:13:55 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/huru/0015.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free